Utredningen om hur man ska göra kärnkraften lönsam trots att den inte är det, har presenterats. Sedan länge slipper kärnkraftsägarna kunna betala för reaktorhaveriers konsekvenser. Sedan 2020 slipper man ekonomiskt ansvar för kärnavfallets framtida risker. Nu föreslås att skattebetalarna ska subventionera investeringar och dessutom garantera att betala ungefär dubbelt så mycket för kärnkraftsel som priset för annan el.
För några år sedan såg det ut som om Sverige skulle vara det land som snabbast skulle kunna använda ny, billig förnybar el för att bygga upp fossilfria industrier. Ny vindkraft och de bästa gamla avskrivna kärnreaktorerna såg ut att kunna leverera el för under 40 öre per kilowattimme (kWh) och därmed kunna användas för att ersätta dyrare fossila bränslen och till och med producera bränslen från el.
Andra länder som också kan bygga ut billig sol- och vindel måste först bygga ut produktion som ersätter fossilbaserad elproduktion. Därför hade Sverige en chans att bygga upp nya stålverk, drivmedelsproduktion och kemiindustri.
Industrin kan överge Sverige
Utvecklingen i världen går fort. Solel och batterier kostar bara en tiondel av för tio år sedan – och priserna fortsätter att falla. Företag som Bloomberg New Energy Finance tror att sol- och vindel kommer kosta 15-20 öre per kWh om 20 år. Batteriernas priser och prestanda gör att de kommer att kunna användas för att stabilisera elsystemet inte bara under sekunder, timmar och dygn utan också under veckor och kanske månader.
Industrin ser möjligheter att använda perioder av billig el för att öka sin konkurrenskraft och istället låta bli att producera när el är dyr. Serverhallar byggs för att arbeta när el är billig och sedan skicka arbetet till andra serverhallar där elen just då är billigare.
Industrin kan inte betala för el som kostar mer.
En nödvändig förutsättning för denna industri är att den nya elen kostar 20-40 öre per kWh. Industrin kan inte betala för el som kostar mer. Då är det ju inte lönsamt att ersätta fossila bränslen. Försöker man göra det lönsamt just i Sverige kommer denna industri inte att bli kvar i Sverige. Det blir lönsammare att bygga den fossilfria produktionen i andra delar av världen.
Så det blir inte någon ökad elanvändning om man satsar på dyr kärnkraft. I alla fall inte om företagen ska betala.
Det lömska med avtalet
Verklig kärnkraft kostar drygt en krona per kWh, även med dagens subventioner. Regeringens utredare föreslår att den ska göras lönsam genom att skattebetalarna står för 600 miljarder kronor av investeringen och dessutom garantera ett pris på den producerade elen på 80 öre per kWh i 2023 års penningvärde under 40 år från produktionsstarten.
Det sist nämnda ska framtida skattebetalare tvingas betala genom att dagens regering ingår avtal som är bindande för kommande generationer.
Det lömska med 80 öresavtalet är "2023 års penningvärde”. Medan elproduktionskostnaderna sjunker ska alltså ersättningen till kärnkraftens investerare kompenseras för inflationen. Om reaktorerna är klara 2035 betyder det att svenskarna är skyldiga att fortsätta betala fram till 2075. Om inflationen blir som den varit de senaste 50 åren blir priset då 6 kronor per kWh.
Förödande för elmarknaden
För resten av elmarknaden är förslagen förödande. Med ett garanterat pris på 80 per kWh kommer reaktorerna producera så mycket de tekniskt kan oavsett efterfrågan. Detta kommer leda till lägre pris, ökade prissvängningar och därmed kostnader för andra elproducenter att mata in el. Därmed kommer dagens kärnkraftverk att konkurreras ut, gå i konkurs och lämna avfallskostnaderna till skattebetalarna.
Att bygga nya vindkraftverk kommer att blir ekonomiskt ointressant i Sverige.
Kundernas elpris blir högt på grund av den elskatt på all el som ska finansiera subventionen av kärnkraftsel.
Marknadspriset på el i Sverige blir lågt och ofta negativt på grund av den subventionerade kärnkraften, medan kundernas elpris blir högt på grund av den elskatt på all el som ska finansiera subventionen av kärnkraftsel. Det skulle nog innebära en stor export av den el som svenska elkunder subventionerar.
En del av subventionerna kallas riskdelning därför att skattebetalarna tar över kärnkraftsföretagens risker. Blir reaktorerna dyrare än planerat betalar skattebetalarna huvuddelen av merkostnaden. Blir driften mer olönsam än planerat får företagen mer subventioner av elkunder och skattebetalare.
Finns den ingen marknadsekonomisk ideolog som vågar säga emot denna regering?
Det kommer ge förutsättningar för ett dyrt misslyckande. Finns den ingen marknadsekonomisk ideolog som vågar säga emot denna regering av partier som tidigare gillat marknadsekonomi?
Fem påstående som inte stämmer
Utredningen innehåller fem påståenden om marknadsmisslyckanden som påstås motivera satsningen på just kärnkraft. Dessa är att:
- Finansmarknaden inte förmår att effektivt prissätta och allokera riskerna förknippade med kärnkraftsinvesteringar.
Det är just den förmågan de som fördelar investeringar har. De har lärt sig av erfarenheterna från reaktorbyggena i Flamanville, Olkiluoto, Hinkley Point C, Summer och Vogtle. De vet är kärnkraft är dåliga investeringar och har blivit ännu sämre när sol- vind- och batterier blivit billigare.
- Den som investerar i ny kärnkraft inte vid tillfället för investeringsbeslut kan teckna långsiktiga prissäkringsavtal till rimliga villkor.
Ingen vill betala så mycket som kärnkraft kostar när man kan köpa billigare el. Det betyder att kärnkraftverkens kostnader gör deras elpriser orimliga, inte att deras krav är rimliga.
- Kärnkraftinvesteringar kan generera läroeffekter med åtföljande kunskapsläckage.
Kanske. Men är det kunskapsläckagen från världens kärnkraftprojekt av något betydande värde?
- Kärnkraft bidrar med systemnyttor avseende spänningshållning, frekvensstabilitet och marknadstilldelad överföringskapacitet mellan elområden som idag inte prissätts.
Kärnkraften orsakar också sådana störningar som kräver dessa systemtjänster, vilket utredaren refererar underlag om. Alla dessa tekniska problem kan man lösa, och man löser dem i andra delar av världen, med billigare, modern teknik. Detta är inget argument för kärnkraft.
- Det är osäkert om regeringens planeringsmål för elsystemet kan nås genom enbart en utbyggnad av vindkraft och om ett sådant väderberoende elsystem kan driftsäkras och balanseras till rimliga kostnader.
Regeringens planeringsmål saknar hänsyn till kommande generationer och är kanske i sig själv ett marknadsmisslyckande. Osäkerheten om vad förnybar el kan klara är nu liten med de erfarenheter som utvecklats i världen.
Kommer regeringen ändra sig?
Regeringens fanatiska ambition att göra kärnkraften lönsam, trots att den inte är det, ser ut att få stora negativa ekonomiska konsekvenser för svensk ekonomi. Frågan är om regeringen kan ändra sig.
