Barnet som får sitt huvud bortslitet av splitter från en av världens mest avancerade precisionsbomber.
Men det är svårt att titta på dem utan att få bilderna från internflyktinglägret i västra Rafah på näthinnan. De söndertrasade barnen. Barnet som får sitt huvud bortslitet av splitter från en av världens mest avancerade precisionsbomber. Barn som aldrig kommer få stå med sina vänner och sjunga om ledighet. Föräldrar som aldrig kommer få pussa dem godnatt. Barn som aldrig igen kommer att få leva.
Minnet av massakern på Tel al-Sultan kommer att drunkna i nya blodbad. Ytterligare namn på listan över platser och händelser som alla hoppats skulle vara det sista. Men gränsen tycks aldrig passeras för vad den internationella rättsordningen kräver för att agera. Varje gång flyttas den röda linjen som tidigare har formulerats av världens mäktigaste land, USA, den enda aktör som snabbt kan få detta krig att upphöra.
Hamas-befäl utpekas som mål
Angreppet mot lägret kom två dagar efter att Internationella domstolen (ICJ) krävde att Israel skulle visa återhållsamhet för att förhindra ett folkmord. Målet för de glidbomber som skapade tältmassakern var enligt Israel en byggnad som huserade två Hamas-befäl och vapen, uppgifter som inte har kunnat bekräftas av någon annan.
Enligt vittnen på plats slog flera av robotarna ned bland flyktingar som sökt sig till platsen då den utlovats vara säker från kriget. Flygblad med uppmaningar för civila att söka sig till just lägret vid Tel al-Sultan hade släppts av israeliska flygplan. 200 meter från nedslagsplatsen ligger UNRWA:s största lager med förnödenheter.
Trots uppmaningar från flera länder i väst att lyssna till ICJ:s beslut fortsätter angreppen på Rafah i skrivande stund. Ingen röd linje tycks ha passerats.
Fick godkännande under bordet?
Tidigare har Biden-administrationen sagt att en markinvasion av Rafah var deras gräns. En gräns som Benjamin Netanyahu då offentligt lovade att inte passera – och som nu obestridligt ändå har skett. USA svarade med att pausa försändelser av vissa specifika typer av ammunition och bomber. Det spekuleras i att detta framför allt berör bomben Mk84, en nästan ett ton tung precisionsbomb med kraft att ödelägga hus. En bomb som använts frekvent under de senaste månaderna av krig i Gaza. En symbolisk handling som låter bra men som varken stoppar krig eller massakrer.
De sönderslitna barnen i Tel al-Sultan dödades av en GBU-39, en annan amerikansk bomb med en annan laddning. Det gör liten skillnad för de döda.
Bidens gräns har flyttats och istället hörs det från Washington att den pågående operationen inte är stor nog för att utgöra en invasion. Detta trots att israeliska stridsvagnar står i centrala Rafah och ingen del är skonad från vare sig artilleri eller luftangrepp.
Förklaringen sägs vara att Israel fick ett godkännande för en markinvasion under bordet i utbyte mot att Israel deeskalerade mot Iran efter ambassadbombningen i Damaskus tidigare i år. Ett större krig mellan Iran och Israel hade blandat in USA, en utveckling Biden vill undvika.
Det är trots allt valtider, men också för att USA inte vill dras in i Mellanöstern igen. USA förbereder sig istället på en konflikt med Kina.
Det som borde vara uppenbart för amerikanska såväl som europeiska krigshökar är att de uppbrända barnfamiljerna i Rafah utgör ett geopolitiskt hot som riskerar att bli betydligt mer kostsamt för väst än några amerikanska hangarfartyg i Adenviken.
ICJ kan helt undermineras
De internationella regelverk som är tänkta att hantera krig och folkmord är kopplade till FN. ICJ utgör ett av organen som kan hantera mellanstatliga konflikter och se till att de hanteras enligt de bestämmelser och överenskommelser som etablerats för att minska lidande, krig och stärka stabiliteten i världen. Även om det aldrig riktigt har fungerat har regelverket och domstolen funnits som ett sätt att skapa känslan av att världen inte var ren barbari.
Även om USA blev kritiska till ICJ efter att USA blev påkommet med att beväpna dödspatruller i Nicaragua, har världen i stort erkänt domstolens legitimitet. Den legitimiteten är idag hotad.
Ifall ICJ krävde att Israel helt upphörde med sin krigföring i Gaza skulle det vara upp till säkerhetsrådets medlemmar att se till att en sådan dom blev verkställd, med våld om så krävdes. En sådan situation är i princip otänkbar då alla medlemmar i säkerhetsrådet har veto och därför kan blockera alla sådana beslut.
Dagen det händer är den internationella rättsordningen både död och begraven. Då finns det ingen anledning för något land att ens försöka förhålla sig till de spelregler världen låtsats följa.
När Israel kritiseras för sin brutala krigföring mot Gaza rycker högerdebattörerna ut till försvar. Sedan attackerna 7 oktober har Israel haft ett tydligt stöd från ledarsidorna på de borgerliga tidningarna. Varje lemlästat barn har förklarats som legitimt enligt krigets lagar, eller så har hela ansvaret har skjutits över på Hamas.
Förskjutit sin åsikt till att likna en amerikansk republikan på kokain anno 2001.
De har rätt i sak. Enligt krigets lagar får du döda "proportionerligt" många lekande småbarn ifall det finns ett tydligt militärt syfte. Legalismen dragen till sin spets. På samma sätt som Bidens gräns ständigt tycks flyttas har även vanliga liberaler sakta förskjutit sin åsikt till att likna en amerikansk republikan på kokain anno 2001. Gisslan ska frisläppas, kosta vad det kosta vill. De internationella lagarna ska tolkas som att allt är legalt så länge fler Hamas-anhängare dödas, även om anhängarna är så små att de försvinner i din famn.
I den världen finns det inget att protestera mot ifall Kina väljer att till slut svälja Taiwan eller om Ryssland dödar ukrainska generaler med substridsdelar i centrala Kiev med hundratals döda civila ukrainare.
Det kommer föda hundratals rörelser likt Hamas. För i en sådan värld råder barbari och då bestämmer den med vapen och soldater.
