Den första är Svensk Hypotekspension. Ett bolag som startades med bara en affärsidé, utnyttja det faktum att äldre sitter på värden i lägenheter och villor som de inte har nytta av i vardagen. Att bolaget leddes i början av en före detta socialdemokratisk finansminister gör inte det hela mindre skandalöst.
Det här är samma slags utnyttjande som pågår av andra grupper som bankerna vägrar ta ansvar för. Unga som lockas till sms-lån, fattiga som utnyttjas med ”borgensfria lån” som har räntor de inte klarar av och som därför ofta hamnar i att tvingas ta ett lån för att betala lån.
Men i de äldres fall är tekniken extra grov, det här är människor som byggt upp en ekonomisk grundtrygghet i bostaden man betalat hela livet. Och som efter pensionen vägras de villkor som yngre får. Pengarna man sparat i huset är låsta, även om man saknar skulder.
Hypotekspension utnyttjar detta med en ockerränta och hårda villkor där lånets ränta läggs på ränta så att en miljon snart blir två. Trots att vi har en mycket låg ränta i samhället i övrigt.
Självklart tar bolaget inte ansvar för om pensionärer får sämre ekonomi genom sänkt bostadstillägg eller att andra lån plötsligt blir dyrare. Bolaget har 100 procent säkerhet i bostaden och utnyttjar ändå det till rent ocker.
Den andra aktören är vanliga banken. Hypotekspension skulle aldrig kunna utnyttja de äldre om det inte vore för bankens diskriminering. Att vägra vanliga bostadslån till någon som sitter på en bostad som är värd fem eller tio gånger lånet är orimligt.
Bankerna kallas ofta inom finanspolitiken för ”samhällsbärande institutioner” vars uppgift är större än bara vinstjakt. Bankernas enorma säkerheter i form av statliga stöd och garantier handlar om just detta. De ska vara en service för medborgarna. Att man då diskriminerar pensionärer är orimligt och skapar utrymmet för ockerbolaget.
Den tredje aktören är politiken. Där faller en tung del av ansvaret. När minister Per Bolund (MP) säger att bankerna inte måste diskriminera äldre så är det ju sant – men det hjälper ingen. Regeringen kan självklart både ställa krav på bankerna och förbjuda de villkor som Hypotekspension arbetar med.
En enkel åtgärd vore att ge den egna statliga banken, SBAB, uppdraget att ge normala bostadslån till alla. Nu skickar ministrarna detta mellan varandra. Finansmarknadsminister till näringsminister till … Måste det gå till statsministern och till ”utredning”?
Det här är bara politisk slöhet.
Det finns all anledning att ge äldre rättvisa lånevillkor. Inte bara för att få en bättre vardag utan för att kunna investera i den klimatrena framtid vi alla måste skapa.