I det här fallet resonerade fyra manliga domare med en medelålder på 66,2 år, att det var svårt att förstå hur långt in mannens finger verkligen varit i flickans underliv. Vad menade hon egentligen med ordet ”snippa”? De konsulterade en ordbok och kom fram till att snippa var ”ett vardagligt uttryck för flickans yttre könsorgan” och friade således mannen från våldtäkt. Trots att flickan i förhör beskrivit hur mannens fört in ett finger ”långt inne” i henne och trots att hon berättat om vad som hänt för sin mamma och dennes sambo strax efteråt.

Fantasin känner uppenbarligen inga gränser och än en gång kan vi konstatera att straffriheten för mäns sexuella våld är stor.

Objektivitet en illusion

Vi är många som är upprörda men alldeles strax kommer vår upprördhet tillrättavisas av lagens lydiga uttolkare med kommentarer av typen ”uppsåt kunde inte bevisas” eller ”vi följde bara lagtexten”. Bortförklaringar av typen: ”Ni som inte är jurister kanske har svårt att förstå detta, men enligt lagen…”

Att rättssystemet skulle vara objektivt, något som existerar i ett vakuum fritt från all yttre påverkan, är nämligen en illusion de behöver klamra sig fast vid för att legitimera att de gång på gång friar sina bröder. Det är lika mycket alternativ fakta som ”sexsomnia”.

Vi lever i en värld där överacceptansen för det sexuella våldet gjort oss både avtrubbade och ignoranta. Slå på vilken streamingtjänst som helst, slå upp vilken tidning som helst och du kommer finna en uppsjö av såväl dramatiserade berättelser som nyhetsnotiser om våldet som finns i allas vår absoluta närhet. Det blir en daglig påminnelse som syftar både till att normalisera våldet och att hotfullt påminna oss om att det kan hända även dig, när som helst.

Nästan hälften utsatta

Nästan hälften av kvinnorna över 18 år har i olika undersökningar uppgett att de utsatts för någon form av sexuellt våld. Det vill säga sexuellt övergrepp, sexuell förnedring eller sexuella trakasserier. Bakom de siffrorna döljer sig även alltför många pojkar och män som varit de som utsatt kvinnorna för dessa övergrepp. Pojkar som växer upp till män och så småningom skaffar fru och barn och fina jobb som tex åklagare, advokater, poliser eller hovrättsdomare. Så nästa gång du läser en sådan kommentar i dina sociala medier av en lagens riddare kan du svara att det är fantastiskt naivt att inte se att rättssystemet och alla som verkar inom det också är en del av det patriarkat som vi lever i.

Psykologisk terror

Eller så citerar du helt enkelt Susan Brownmiller som uttryckte detta klockrent i sin bok ”Våldtäkt” från 1976:

”Att en del män våldtar utgör ett tillräckligt hot för att hålla alla kvinnor i ett konstant tillstånd av skrämsel, alltid medvetna om att det biologiska instrumentet måste hållas i fruktan emedan det med plötslig snabbhet kan vändas till vapen i ont uppsåt. Som myrmidoner för mansförtryckets sak, har polisregistrens våldtäktsmän uppfyllt sin plikt väl, så väl att den verkliga betydelsen av deras handling till största delen ej har blivit uppmärksammad. Män som begår våldtäkt är inte i första hand samhällsavvikare eller sedefördärvare. Snarare förhåller det sig så att de faktiskt gjort tjänst i de maskulina stödgruppernas frontlinje. En terroristgerilla i det mest utdragna slag som historien känt.”

Våldtäktens funktion är för kvinnor vad lynchning var för de svarta: det yttersta hotet som håller alla kvinnor i ett tillstånd av psykologisk terror. Patriarkatets spjutspets som upprätthåller männens makt. Och rättssystemet har än en gång visat att dess funktion snarare är att bortförklara våldets terror än att lagföra den.