”Om polisen i sådan situation hamnar i numerärt underläge och trängd situation ska de ha rätt att skjuta ihjäl upprorsmakarna.”.
Förutom att polisen ska skjuta ihjäl människor vid upplopp föreslår han även att paramilitär polis ska införas.
”Asocial livsstil”
Erixons text ligger i linje med de nya kriminalpolitiska förslagen Sverigedemokraterna presenterat. Mot bakgrund av upploppen vill Sverigedemokraterna bland annat ”utöka grunderna för användande av vapen” samt att militären ska ”bistå polisen i svåra situationer”. Utöver det ska en hel familjs uppehållstillstånd återkallas om en i familjen begår ett brott. Men det är inte enbart brott som ska vara anledning till utvisning - även en så kallad ”asocial livsstil”, det vill säga om någon uppvisar ”brister i sina förpliktelser gentemot det svenska samhället eller utgör en särskild risk eller belastning för Sverige”.
Poliser som ska döda, människor som ska utvisas utan att brott har begåtts – det är en del av det nationalistiska projektet med målet att skapa ett homogent samhälle.
Som Expos Morgan Finnisö nyligen skrev har SD och Paludan gjort gemensam sak här. Efter en vår med sjunkande opinionssiffror är upploppen tacksamma, det vrider tillbaka diskussionen till Sverigedemokraternas planhalva. Ett tillfälligt andrum efter en svettig period av Ryssland-debatt.
Skuldbelägger muslimer
Sverigedemokraternas nya förslag och Erixons text i Samtiden är fascistoida på ett sätt som saknar motstycke i svensk modern politik. Upploppen är enligt det radikalnationalistiska narrativet inte individer som i de fall där brott kunnat påvisa ska lagföras – men en del av kulturkriget. Personer som kastar stenar representerar inte sig själva men kollektivet (muslimer) och blir därmed symboler för ett krig mot svensk kultur.
Det är en tankefigur som vunnit framgångar i opinionen och efterdebatten om upploppen. Alltfler, långt utanför radikalnationalismen, beskriver upploppen med en hittepåkonflikt, en som vill göra gällande att det finns en inneboende konflikt mellan islam och demokrati. Mellan muslimers existens och sekularism.
Steg mot utrensningspolitik
Sverigedemokraterna och deras mediaorgan har länge drivit på för hårdare tag och militarisering (det är trots allt så radikalnationalismen navigerar). Även om några av förslagen är helt nya och klart mer explicita än tidigare – bör vi stanna upp, exakt nu, och fundera på konsekvenserna. Vad är det för samhälle SD-projektet leder oss till?
En polis som får utökade möjligheter att skjuta bäddar för katastrofer. Vem kommer i det Sverige betraktas som en förövare, och vem betraktas som offer?
I Leandro Schclarek Mulinaris rapport ”Ras-/etnisk profilering i Sverige” pekar han på detta. Att vara en icke-vit man ökar riskerna för att stoppas av polisen. Att vi klarat oss (relativt) från dödsskjutningar beror delvis på hårda relegeringar kring hur polisen får använda sitt tjänstevapen.
Men det handlar inte bara om det, enligt chefredaktören för Sverigedemokraternas tidning ska polisen alltså skjuta med målet att döda. Det går inte att förklara det på något annat sätt än att det är ett ytterligare steg mot utrensningspolitik. Det är inte längre en fråga om att hantera samhällsproblem, men att göra sig av med dem som anses ligga bakom den.
Radikalnationalismen har alltid, i tider av kris och polarisering, passat på. I ett läge som kräver deeskalering ser Sverigedemokraterna en möjlighet att genomdriva politik som kan få långtgående konsekvenser för vårt samhälle.
Om inte den senaste veckan sagt allt om SD, så vet jag inte vad.
