Som chefredaktör kan jag bara konstatera att min tidnings läsare, som sammantaget är hundratusentals, går miste om ett självklart ansvarsutkrävande. Jag beklagar det. Jag tycker att det team som Pourmokhtari omger sig med hamnar snett i balansen mellan egen strategi och uppdragets skyldighet till transparens och kommunikation. 

Sämre för alla inblandade

Nu blir det extra tydligt när Dagens ETC söker besked om vilka tankesmedjor som Pourmokhtari träffade när hon åkte till Washington DC tillsammans med andra unga liberaler som tagits under näringslivets vingar. Ska det vara så svårt att ge ett rakt svar? Tydligen. 

Jag kan inte låta bli att misstänka att det är precis vad en tyst minister hoppas på.

Dagens ETC:s journalist Eigil Söderin har försökt, upprepade gånger, men att komma förbi ministerns pressansvariga är omöjligt. Journalistik är växelverkan. Dagens ETC har inget som helst intresse av att publicera granskande artiklar där den som granskas inte får ge sin version. Det blir tvärtom sämre för alla inblandade. 

Angrepp fyller tomrum

Efter att vi publicerade den första delen om hur Timbro fungerat som en svensk brygga för amerikanska, fossilfinansierade tankesmedjor har diverse lobbyister och borgerliga ledarskribenter påstått att granskningen utmålar en inbillad konspiration. (För övrigt har samtliga samröre med Timbro, tidigare eller fortsatt.) Jag kan inte låta bli att misstänka att det är precis vad en tyst minister hoppas på. Att osakliga, svepande angrepp ska fylla det tomrum som hennes icke-svar lämnar.