När min chockade lillebror skulle förklara för mina föräldrar hur det hela gått till berättade han en fantastisk, omständlig historia om hur de lekt indianer och hur han sprungit med en tändsticka och råkat snubbla och därmed råkat tända elda på en mossa. Ingen trodde honom men eftersom han var sju år var det inte så mycket att göra förutom att skaka på huvudet.

Det är ett systemfel

När det kommer till sexualbrott och de bortförklaringar som ibland åberopas tänker jag på min lillebror och skogsbranden. Lika otroliga och otrovärdiga historier om ovanliga diagnoser som vikingasjuka, självskadebeteenden, tölpaktiga beteenden, kladdande och tafsande hörs gång på gång – vid sidan av de mer vedertagna bortförklaringarna som handlar om alkohol, droger och minnesförlust. Bara det att det nu handlar om vuxna män som försöker bortförklara de övergrepp de begått mot kvinnor och barn.

Att vilja förminska en brottslig handling är visserligen mänskligt, att vi har ett rättssystem som gång på gång köper den här typen av otroliga bortförklaringar är det däremot inte. Det är ett systemfel som sedan länge borde åtgärdats.

Mannens ursäkt: Jag sov

Förra veckan publicerade Göteborgs-Posten en granskning där de visade att alltfler sexualbrottslingar skyller på den sällsynta diagnosen sexsomni för att undkomma fällande dom vid våldtäkt. Sedan 2017 har ett 30-tal män hävdat att de lider av sexsomni och eftersom uppsåtet spelar roll för en fällande dom så har var fjärde av av dessa män friats. När Sveriges radio för några år sedan granskade samma fenomen under åren 2010-2016, alltså en nästan dubbelt så lång period, hittade man 18 svenska fall där sexsomni åberopats.

I granskningen kunde vi läsa om Anna som vittnar om att hon vaknade av att hon blev våldtagen av en kompis, ett övergrepp som mannen fälldes för i både tingsrätt och hovrätt men som sedan överklagades till högsta domstolen då mannen plötsligt, två år senare, kom på att han nog led av sexsomni och att våldtäkten därför skett utan uppsåt.

Trots att diagnosen ställdes utifrån en enda intervju med en sömnforskare och byggde på mannens egen beskrivning av sina sömnstörningar friades han av högsta domstolen och Anna blev skydlig att betala tillbaka de 150 000 kronor hon fått i skadestånd.

Sömnforskare kallas in

Enligt forskarna är sexsomni en mycket kontroversiell diagnos, i hela världen finns endast ett 50-tal bekräftade fall men då handlar det framförallt om självsex och inte om genomförda samlag med en annan person. Ändå åberopas allt oftare sömnforskare av försvarsadvokater för att – utifrån männens egna utsagor – ställa diagnosen sexsomni.

I Göteborgs-Postens granskning läser jag om män och kvinnor som gått hem efter krogen, grillfester, studentfester, semesterresor där kvinnorna vaknat av att männen våldtar dem. Jag läser om barn och minderåriga som våldtagits och där papporna eller andra närstående skyllt på sexsomni. I sju av de 30 beskrivna fallen har alltså männen friats, trots att kvinnorna ansetts trovärdiga och att teknisk DNA-bevisning kunnat konstaterats.

Som av en händelse finns det inget fall beskrivet där en kvinna har försökt våldta en man eller barn i sömnen. Inte heller finns det något fall beskrivet där en man försökt våldta sin killkompis i sömnen.

Pessimistisk spaning

Få brott tycks vara så omgärdade av kreativa bortförklaringar som just sexualbrott. I kombination med bristande kunskap blir det förödande. Att vi redan nu har ett rättssystem som gör det extremt svårt att ens väcka åtal i sexualbrott (endast tio procent av de polisanmälda fallen leder till åtal, tre-fem procent av dessa leder till fällande dom) gör det minst sagt upprörande när domstolar godtar osannolika förklaringsmodeller som sexsomni som inte bara saknar vetenskaplig evidens utan även bygger på den tilltalades egen berättelse.

Jag önskar att vi levde i en värld där påpekandet av brister i till exempel hanteringen av sexualbrott skulle leda till att dessa åtgärdades. Men tyvärr verkar det inte funka så, i synnerhet inte om bristerna handlar om sexualbrott. En pessimistisk framtidsspaning är därför att vi kommer fortsätta se en ökning av antalet friande domar där sexsomni åberopats.