Återgång till sann form

Den rasistiska skildringen är en återgång till sann form; Sverigedemokraternas interna och externa organ har spridit rasseskämt och teckningar om icke-vita i snart 30 år. I medlemstidningarna som postades till den nuvarande partitoppen när de fortfarande var SDU-medlemmar på 90-talet tecknades människor från Afrika som djur och parasiter, och partitoppen Oscar Sjöstedt drar gärna skämt om judar. Det avhumaniserade sättet att prata om migranter och invandrargrupper är centralt i partiets världsbygge och kommunikation. Även om partiets företrädare ibland är för fega för att säga vad de egentligen tycker.

En rad konservativa toppar, inklusive Ulf Kristersson (M) och Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson Hans Eklind, har medverkat i samma kanal som publicerar klippet om tvångsutvisningen. Flera moderata och kristdemokratiska politiker har varit med flera gånger. Christian Sonesson och Daniel Källenfors har varit med flera gånger i olika format och längre medhårsklappande intervjuer.

Varför står moderater och kristdemokrater i kö för att vara med i Sverigedemokraternas opinionsbildning?

”Leve segregationen!”

Även om Sverigedemokraterna fortfarande är för fega för att säga vad de egentligen tycker håller det ändå på att bli värre igen. Jimmie Åkesson vågar inte riktigt säga "Ut med packet!" än, men det ligger och gror.

Och på Riks syns det tydligt. Nyligen anställdes Richard Sörman som ny programledare. Han har tidigare skrivit i Det Goda Samhället, och bloggat friskt om invandring och invandrare. I en vansinnig text med rubriken "Jag vill att de åker hem" förklarar Sörman att han tycker att det är obehagligt att se "invandrare" vid en sjö i Uppsala och att han vill att de "åker hem". Rakt av. Boom. Stycket avslutas med: ”Leve segregationen! Det är vår enda chans.”

I ett annat inlägg ifrågasätter Sörman varför svenska skolklasser fortfarande åker på studieresor till Auschwitz. På Riks har Richard Sörman producerat tre klipp om folkutbytet, hur vita svenskar ersätts av invandrare från mellanöstern, Afrika och Asien.

Här har Expo skrivit bra om vilka åsikter som numera återigen platsar längst fram i partiets skyltfönster, med Sörman som ett tydligt exempel.

Nolltolerans är rökridå

När Sverigedemokraterna säger att det inte är förenligt att vara med i högerextrema miljöer och samtidigt vara aktiv inom partiet handlar det inte om att bannlysa rasisterna, utan att omdefiniera vad som räknas som högerextremt. Medlemsutskottets arbete med att utesluta rasister är ett sisyfosarbete, ett slit utan slut byggt som en lättilgänglig rökridå snarare än en allvarligt menad sanering.

År 2000 sände Dokument inifrån en tredelad dokumentärserie om högerextremister i Sverige. Det första avsnittet, "Bevararna", följer bland annat Sverigedemokraterna från mitten av 90-talet. Dokumentären går också in på den statligt sanktionerade rasismen och det enorma judehatet som bland annat massproducerades av rika propagandister under den här tiden. Den journalistiska gärningen är enkel men känns som en frisk fläkt idag: att med rak rygg och tydlig röst berätta om ideologin och handlingarna från den rasideologiska miljön. Den ställer också upp aktuella perspektiv. Samma höst som Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna vägrar partiledaren Andreas Klarström att ta avstånd från Vam-trupperna som heilar och skriker "ut med packet" på partiets demonstrationer. Det var 1994.

Fokus på ”återvandring”

Tillsammans med det förnyade fokuset på "återvandring" utgör Sverigedemokraternas mediesatsningar en pysventil för allt grövre rasism, och det ser ut som att det bara kommer att bli värre under valåret.

Moderaterna och Kristdemokraterna gör inget motstånd när deras regeringsunderlag återigen säger "ut med packet".