Den uppviglande tonen i Mattias Karlssons svar på rapporteringen om att en MC-gängkopplad man minglade fritt på Jimmie Åkessons bröllop är obehaglig. Den markerar utan tvekan en eskalering. Men följer samtidigt ett givet mönster.
Så här brukar det ju se ut när högerextrema kommer riktigt nära makten. Titta bara på Donald Trump i USA, Viktor Orbán i Ungern eller Herbert Kickl i Österrike. Det kommer med ideologin, viljan att motarbeta oberoende medier som granskar ens verksamhet. Och ja, viljan att trakassera enskilda journalister.
Det här har vi sett tidigare från Sverigedemokraterna, i olika skepnader, mer eller mindre explicit. Det kan vara sylvassa signaler om ”journalistrugby”, det kan vara partiets systematiska insats för att försvåra för och misskreditera Dagens ETC, det kan också vara den illvilliga och insinuanta kampanj som nu förs mot en lokalreporter i Sölvesborg.
I våras tog SD detta angrepp mot medierna till en ny nivå. TV4:s granskning av trollfabriken fick ett rasande svar av Jimmie Åkesson, som på Youtube förklarade för sina väljare att medierna är en del av den vänsterliberala, manipulativa djupa staten. Landsförrädare. Fiender. Sedan gick det ut ett sms på morgonen när svenskarna skulle rösta i EU-valet. SD eller TV4.
Uppenbarligen tänker partiet att det skrala resultatet i valet inte berodde på denna aggressiva respons, för nu tar man det ännu längre – med vetskapen att de tre andra i Tidö inte satte stopp senast.
Vad blir konsekvensen av det Karlsson skriver?
Att trycket ökar på Sveriges journalister, att risken ökar för självcensur. Även den med stadig kompass kan svikta när familjen dras in. Till sist suddas gränsen ut mellan människa och yrkesperson.
SD har så kallade alternativa medier och brutala aktivister runt sig som direkt kommer att hörsamma Karlssons önskemål.
Det här händer bara veckor efter att journalister och forskare och debattörer gemensamt larmat om att hot och hat blir allt vanligare.
Det här försämrar läget.
SD har så kallade alternativa medier och brutala aktivister runt sig som direkt kommer att hörsamma Karlssons önskemål.
Det är den givna fortsättningen.
Ibland görs misstaget att försöka förstå SD som vore det ett parti bland andra. Så är inte fallet. SD har aldrig accepterat den demokratiska funktion som oberoende medier har. Det gäller samtliga nivåer, från Åkesson – som kallar journalister för ”proxykrigare” – ned till gräsrötter.
Gång på gång på gång har SD gjort klart hur man ser på medierna.
SD föraktar den tredje statsmakten.
”Jag tror inte att detta är en sund och rimlig utveckling, men jag måste medge att det inte är helt utan tillfredsställelse som jag den kommande tiden ska delta i och betrakta granskningen av hur väl journalister och vänsterpolitiker, historiskt och i nutid har värnat den moraliska principerna om att var och en i offentligheten bär ansvar för den moraliska oklanderligheten hos sin expartners partners och bekantas medföljande och bekantas, bekantas medföljande på fester”, skriver Mattias Karlsson på X.
Inte i affekt, utan kalkylerat.
Han – och partiet – bedömer att tiden är mogen.
Publicister har reagerat tidigare.
Nu krävs en starkare, modigare, kollektiv markering.
