Sprider myten om folkutbyte
Reconquête bildades 2021 till stöd för Éric Zemmour, som året därpå ställde upp i det franska presidentvalet. Zemmour är ökänd i Frankrike för sina diverse radikalnationalistiska, rasistiska och fascistiska utspel. Bland annat har han förnekat Vichyregimens brott under andra världskriget, spridit föreställningen om ett pågående folkutbyte, spridit homofobi, uttryckt att Islam inte bör vara en del av Frankrike – samt dömts för hets mot folkgrupp vid tre tillfällen.
Det senaste decenniet har Sverigedemokraterna gått från att kapa banden till Nationell samling – till att bjuda hit och eventuellt samarbeta med ett parti som står ännu längre högerut.
Vill ingå i samma EU-grupp
Marion Maréchal säger till Riks att förhoppningen är att Reconquête till nästa Europaparlamentsval ska ta plats i samma grupp som Sverigedemokraterna. Besöket till Sverige beskriver hon som ett led i det framtida samarbete.
Vidare beskriver hon skillnaderna mellan Reconquête och Le Pen-klanens Nationell samling, där hon menar att det sistnämnda ”naturligtvis talar om invandring men gärna kommer in på ekonomiska och sociala frågor snarare än kultur”. Ett exempel på det är, enligt Marion Maréchal, att medan Nationell samling ”idag säger att Islam inte är oförenligt med den franska republikens värderingar anser vi tvärtom att sharia inte är förenligt med de europeiska traditionerna, kulturerna och livsstilarna”. Hon beskriver även Reconquête som ett renodlat högerparti ”som håller fast vid idén om ekonomisk frihet” och därmed är de ”mindre socialistiska än Nationell samling”.
Counterjihadism fogas in
Reconquête sticker ut bland många högerextrema partier i Europa. De förenar fascistiska och radikalnationalistiska idéer om civilisation, identitet och folkutbyte – med counterhjihadismen. För två decennier sedan, inte minst i Sverige, var detta två rörelser som visserligen kunde mötas i någon form av nationalism men som särskiljde sig på många punkter, bland annat idéer om kulturen och var gränsen går för tillhörighet till nationen.
Kanske berättar Reconquête om en större förändring i landskapet där den tidigare, numer utdöda organiserade counterhjihadismen istället fogats in i en generell radikalnationalism.
Det berättar även något om Sverigedemokraterna som gått åt ett liknande ideologiskt eller snarare strategiskt håll.
SD klippte banden
Samtidigt har SD:s relation till den franska radikala högern varit ansträngd genom åren. När partiet bildades fanns där kontakter med Nationell samling (då Nationella fronten). De gav ekonomiskt stöd till Sverigedemokraterna och Björn Söder var stödmedlem. Men efter att SD kom in i riksdagen 2010 förändrades relationen.
I en intervju med Expressen beskriver Marine Le Pen att kontakten då bröts ”plötsligt och brutalt”. SD behövde bli rumsrena och Nationella fronten platsade inte längre.
I en intervju från 2014 säger Jimmie Åkesson:
– När det gäller franska Nationella fronten, så är det tydligt att där finns vissa ambitioner till förnyelse, men idag känner vi att vi inte har tillräckligt grepp om dem för att vara beredda att inleda något samarbete under den här mandatperioden.
SDU som tvärtom moderpartiet inlett ett samarbete med Nationella fornten tvingades efter påtryckningar av SD att lämna Europasamarbetet. Inte långt senare kapade partiet hela ungdomsförbundet.
Närmandet ingen slump
Nio år senare förs det alltså samtal mellan SD och Reconquête, ett parti för extremt även för det som idag heter Nationell samling.
Det är inte en slump att SD just nu odlar kontakter till en del av miljön som man tidigare inte ville röra med tång. Retoriken har hårdnat. Från att försöka övertyga den svenska befolkningen om att SD står för en öppen svenskhet – till att nu tala om ett folkutbyte. Från att ge sken av att man vill rensa ut de fascistiska och nazistiska strömningarna i partiet – till att bjuda in franska sådana till Sverige.
Och medan nya gränser formas är vi upptagna med ett kulturkrig som aldrig var vårt till att börja med.
