Tidig sommar 2018 får jag ett mejl av en läsare som heter Bo Modén. Han vill ha råd runt solceller på sitt hus, men frågar också om vi vill ta emot huset som gåva eftersom han vill stödja klimatkampen. Det är givetvis ett oerhört generöst erbjudande, jag tackar ja och Bo skriver sedan förslag på gåvobrev med ett enda villkor: Vi får inte överlåta huset till annan utan hans godkännande.

Mejlet är kort men tydligt. 

Han förklarar han att han vill ”försäkra mig om att min kvarlåtenskap kan komma till nytta inom en verksamhet jag tror på”.

Här borde den här artikeln vara slut. 

En man gör en fantastisk insats för vår gemensamma klimatkamp och har på ålderns höst bestämt sig för att det han slagits för ska få fortsätta även efter hans död.

Tyvärr försöker nu efterlevande – och en del högertroll – svärta ner denna hans gåva till oss alla.

Det är inte vanligt att människor orkar se sin kommande död och tänka på hur man vill avsluta sin insats, men Bo var nog inte en helt vanlig människa. På det digitala diskussionsforum runt ekofrågor som han var aktiv på har han som bästa klimatråd följande mening: Panikstoppa kol och olja.

Bo har med andra ord gjort ett val utifrån en politisk insikt.

Det är nog inte första gången i livet.

Bo var en av grundarna för Chilekommittén i Sverige, han satt några år i styrelsen. Han har jobbat med flyktingfrågor, han har bott i Latinamerika flera år och arbetat med stöd och bistånd, han utbildade sig till humanekolog och var tidigare byggnadsingenjör med särskilt intresse för ekologiska hus.

I det hus han skänkte har han själv utvecklat ett resurssmart vattensystem, hans trädgård är en vild skog som lagrar mycket kol, ingen gräsmatta där och trots hög ålder cyklade han.

Hans politiska livs kamp har haft en kamrat i hans maka Lis, vid deras gemensamma testamente skrivs huset över på honom. Det är alltså hans hus och det finns inga villkor för hur han ska hantera det. Han kan sälja, hyra ut eller bo själv och det är det senare som gäller för honom.

Paret skriver testamentet 1997 där de klargör att de vill att om Bo dör först ska Lis ha all kvarlåtenskap, om Lis dör först ska Bo ha all kvarlåtenskap ”med fri förfoganderätt”. 

Fri förfoganderätt innebär att han kan till exempel sälja huset eller ge bort det.

När båda har dött ska Lis vuxna barn ha hälften var av kvarlåtenskapen, men år 1997 kan givetvis ingen veta vilken kvarlåtenskap som Bo har över 20 år senare. Huset, men även annat från arvet, är hans att fritt göra som han vll med.

Det här skrivs alltså 1997, barnen avstår från att ta ut sitt arv i samband med Lis bortgång två år senare. 

Bo fortsätter vara aktiv i olika rörelser i 20 år till.

Han skänker sedan 2018 huset till en av rörelserna han stöder, Stödföreningen ETC, som efter det betalade alla skatter och räkningar vad gäller husets drift.

Bo avlider 2022 efter en tids sjukdom.

Jag har själv aldrig träffat Bo, vår kontakt var via mejl, men även andra på ETC har haft kontakt, besökt huset och träffat honom. I alla mejl har Bo varit tydlig med vad han vill, han oroades över bostadsspekulationen i området och diskuterade hur vi skulle agera kring det.

Han var aldrig otydlig. Gammal, javisst, men det är ingen sjukdom.

De solceller som diskuterades i början skulle inneburit att trädgårdens träd måste kapas, så det avstod vi ifrån. Samtidigt var tomten sådan att vi inte kunde stycka av för att bygga mer på den.

Huset lägger vi därför till försäljning våren 2023 och köpesumman blev 3,6 miljoner kronor.

Det är när huset är ute för försäljning som jag kontaktas av de vuxna barnen som menar att de blivit lovade halva huset av makarna Lis och Bo. Nu finns det inget papper på det, det är något de bara hävdar och jag ber därför våra jurister kolla att allt är korrekt.

Vilket det är.

De svarar då att de kommer skada ETC:s rykte och att de kommer kontakta media.

Våra jurister förhandlar med deras part i ett försök att undvika en dyr domstolstvist och de lägger till slut ett bud på 75 000 kronor vardera där syskonen tackar nej.

Och där står vi nu.

När syskonen sedan får Göteborgs-Posten att skriva en nyhetsartikel om det här är vinkeln naturligtvis den motsatta. Det påstås att syskonen låtit Bo använda huset på nåder, det påstås att han var dement 2018 och att jag dessutom är skyldig till brott mot dödsboet genom att byta lås på dörren.

Det hävdas att syskonen tagit hand om huset och städat och det påstås att de nekats tillgång till huset efter Bos död.

Inget av detta är sant.

Det som är sant är att dödsboet inte hämtat saker, trots uppmaning, överhuvudtaget inte brytt sig förrän huset lades ut till försäljning. 

Men allt finns magasinerat och är bara att hämta.

Jag besökte huset november 2022. Jag var där för att slå på värmen, stänga av vatten och försöka se till att huset klarade att stå tomt över vintern.

Tyvärr hade ingen tagit hand om hemmet efter Bos död, jag fick slänga ruttna matrester, mögliga tyger, ingen hade varit där för att ta hand om det praktiska. Det är kanske inte så konstigt. Jag har själv dödstädat efter flera närstående och det är en tung sorgsen process som inte alla orkar med.

Allt från Bos långa liv låg alltså framme. Kampböckerna från Latinamerika, affischerna, gamla nummer av ETC, Göran Sonnevis diktböcker, några räkningar och så, mitt på bordet, en bild på makan Lis och en bild på honom själv.

Vad vet vi om andras förhållande egentligen? Vad förstår vi av ett liv i kamp och kärlek när vi tittar på rester, spillror från decennier som gått.

Vi kan bara gissa.

Jag tror två vuxna radikala människor beslutade sig för att dela upp allt jämlikt sinsemellan.

De vuxna barnen respekterade deras vilja. Men att nu – i efterhand – försöka omvandla en gåva till klimatkampen till privata pengar är naturligtvis inget som jag kan acceptera.

Det är ett hån mot en död mans vilja.

Att den här situationen utnyttjas av en höger som inte har något problem att snacka om ”dement gubbe” för att skada ETC är kanske bara ett bevis på hur lågt de kan gå.

Så vad gör vi med Bos gåva?

Vi bildar nu en intern fond där pengarna från huset används direkt till klimatjournalistik och avslöjanden kring omställningsfrågorna.