Och AI-explosionen fortsätter. Hundratals miljoner datorer beräknas i framtiden använda tekniken varje sekund. Tech-entreprenörerna är lyriska: i framtiden kommer vi kunna bearbeta internets hela datamängd på 30 sekunder.

Hur mycket energi kräver AI-tjänster?

Exakt hur mycket energi som krävs vet ingen. AI-företag är nämligen inte helt transparenta med dessa uppgifter.

Men uppskattningar har gjorts:

• Inom bara några år spås världens AI-servrar förbruka lika mycket el som hela Sverige.
• En enda skapad AI-video kan motsvara nästan en veckas elförbrukning för en vanlig, svensk villa, enligt flera beräkningar.
• När du ställer en fråga till Chat GPT går det åt tio gånger mer el än om du gör en old fashion Googlesökning, enligt Sam Altman, själv vd för Open AI.
• Eltörsten hos den så kallade generativa AI:n anses vara nästintill osläckbar. Ju mer information verktygen samlar in, desto smartare blir de. Och ju smartare de blir desto mer energi slukar de, fastslår Wall Street Journal. 

Är Deepseek energisnålare än exempelvis Chat GPT?

AI-världen ruskades om rejält av kinesiska Deepseeks genombrott nyligen. Aktiekurserna för amerikanska techföretag störtdök när kinesernas AI-modell framställdes som billigare, energieffektivare och bättre än de amerikanska. Sedan dess har Deepseeks rykte åkt på flera törnar – framför allt eftersom verktyget censurerar Kina-negativ information. Men hur är det med den påstådda energieffektiviteten?

Deepseek bygger mindre AI-modeller som kan köras i telefoner och webbläsare, istället för att kräva enorma datacenter. Effektivare språk- och träningsmetoder ska dra ner energiförbrukningen och modellen aktiverar dessutom endast de delar av "AI-hjärnan" som behövs.

Sammantaget bedömer Deepseek-skaparna själva att deras metod sparar stora mängder energi. Även om få direkt har motsatt sig påståendet om att kinesernas modell är mer energisnål, är detaljerna okända.

Flera miljöorganisationer har krävt att AI-företagen öppet redovisar både vatten- och energiförbrukning. Än så länge finns det ingen energimärkning på AI-tjänster likt dem på exempelvis tvättmaskiner. 

Trots förbättrad eleffektivitet – kommer AI-utvecklingen göra det svårare att nå klimatmålen?

Det beror på vem du frågar. Frågar du Open AI, till exempel, som har tagit fram en egen rapport, så är AI en del av framtidens lösning på energi- och klimatkrisen. Detta genom att AI hjälper till med såväl effektivisering och utveck­ling av batterimaterial och innovationer. Relativt oomtvistat är också att AI kan vara ett användbart verktyg i framtidens klimatforskning.

Andra är betydligt mer skeptiska. I en rapport framhåller till exempel Greenpeace att det kommer krävas så stora mängder energi och vatten för att driva och kyla de stora serverhallarna att det vore fullständigt naivt att se AI som en klimaträddare. Tvärtom, skriver de i rapporten, kommer AI att öka koldioxidutsläppen med 80 procent. Greenpeace lyfter också att AI förvärrar desinformationen om klimatkrisen genom sina icke-faktakollade sökresultat.

Vad händer nu då?

Alldeles oavsett vad vi tycker om utvecklingen kommer det bli svårt att få AI-anden in i flaskan igen; tekniken är här för att stanna. Det är dock troligt att AI-giganterna kommer fortsätta sitt race – där en av grenarna handlar om att högst energieffektivitet vinner. AI-jättarna kommer säkerligen också fortsätta att satsa på egen energiproduktion. Vissa hoppfulla tror att deras bidrag – oavsett om de består av förnybar energi eller kärnkraft – kan ge oss en skjuts  bort från fossilberoendet i framtiden.