Kommentar:
Så blir musikåret 2023: AI-artister & epadunksdöd
Bild: Johan Svensson
Dagens ETC
Ye hyllar Pol Pot, folkmusiken blir cool och Cornelis Vreeswijk-pastischerna når sin kulmen. Axel Almström spår trenderna vi kommer att få se under musikåret 2023.
Det här är en kommentar.
Det är skribenten och inte
Dagens ETC
som står för åsikten.
Axel Almström
Frilansskribent
2022 blev året när epadunket gick från lustig smalkultur till förstasidor på DN och halvtimmesinslag i Sveriges Radio. Det blev också det snabbrörliga året där sist-på-bollen-skräcken gjorde att den stora och trögrörliga mittfåran plockade upp underground-strömningar i ett aldrig tidigare skådat tempo.
Men vad väntar härnäst? Här är några punkter från spåkulan.
Folkmusiken blir cool (igen)
Har någon (sedan organisten Merit Hemmingsons glansdagar) gjort lika mycket för förcoolningen av svensk folkmusik som Sara Parkman och Moonica Mac? 2023 når de ännu en popkulturell peak när Parkman presenterar ett tokhyllat samarbete med hyllade popkvartetten Dina Ögon och Moonica Mac skapar topplistemagi med en artist i Miriam Bryant-klassen. Det svenska folkundret blir en kortlivad kultursidesnackis innan musiken sipprar ner till Tiktok där en ny generation har sitt första möte med flöjter och fioler och upptäcker ett eldorado. Sensommarens stora radioplåga samplar kulning i en plump metafor för att ragga på fyllan.
Ye hyllar Pol Pot
Kanye ”Ye” West-cykeln snurrar ytterligare ett varv. Efter 2022 års speedrun mot botten av moralskalan vinner Ye tillbaka sina fans med ett perfekt souligt, upp-pitchat hiphopbeat. Den oemotståndliga bangern påminner alla om hans otvetydiga musikaliska gåva. Han är ett ”missförstått geni” i ett par månader innan han oannonserat dyker upp i en Youtube-podd och hyllar Pol Pots arbetsmoral och banbrytande modevision.
Järnridårocken tar över
Receptet för att hitta den nya favoritgenren bland Stockholms hippa DJ:s är inte helt glasklart, men förmodligen kommer en underskattad musikrörelse från förr att plockas upp igen. Min spåkula säger att det har blivit dags för järnridå-rocken att ta över där den arabiska Habibi-funken lämnade 2022. Nyaktuellt i och med Putins imperialistdrömmar och med en perfekt ursprungsberättelse: färgglad och psykedelisk musik skapad under grått kommuniststyre. Östblockspsykedelia är nya Habibi-funken är nya citypopen är nya ökenrocken.
Skumfesterna gör comeback
Beyoncés genialiska nytolkningar av 80-talets housemusik på ”Renaissance” (2022) var perfekt på alla plan utom ett: 80-talsnostalgin är död. Lyckligtvis ser nästa generations musikproducenter potentialen i Queen B:s houserevival och vänder blicken från Chicago och Detroit, mot Ibiza och Tomorrowland. Ur dansmusikväckelsen gror en nyfunnen kärlek till EDM och pyroteknik som bäddar för en sommar i de sorglösa skumfesternas tecken.
Drake släpper dyr speldosa
I den desperata jakten på nästa sätt att släppa musik (spellistor? Mixtapes? Stem players?), tar allas vår favorittrendskapare Drake till drastiska åtgärder och släpper nästa album i en serie specialdesignade OVO-musikdosor. Skärmberoende och ständig uppkoppling lämnar vi i 2022, i Drakes pastorala framtidsutopi tar vi självförbättring på allvar och omfamnar livets små njutningar – och kränger speldosor för tusentals dollar på andrahandsmarknaden.
Ingrosso goes Vreeswijk
Den svenska visgiganten har varit spöklikt närvarande i etern de senaste åren. Hade jag haft en krona för varje skamlös Cornelis Vreeswijk-imitation som har härjat på topplistorna de senaste två åren hade jag haft två kronor, vilket inte är mycket men det är ändå konstigt att det har hänt två gånger. 2021 släppte Albin Lee Meldau superhiten och totala Cornelis-ripoffen ”Josefin”. 2022 släppte Simon Superti den lika skamlösa Cornelisflirten ”Hemlisar”. 2023 kommer trenden till sist nå sin kulmen när Benjamin Ingrosso odlar pipskägg och låter pastamagen växa. Med sin nya ölgubbe-image på plats släpper han en Cornelissamba om att laga carbonara i bar överkropp.
Raggardunken dör
Raggardunkets revival går en tidig död till mötes när kultursidorna börjar argumentera för genrens storhet som en modern proletär motkultur. Det var kul att distrahera sig med enkel och okreddig dansmusik, tyckte folk. Men när kulturgräddan börjar kokettera med att de lyssnar på Hooja eller Fröken Snusk så tappar eparomantiken sin magi.
AI får Grammy
Det första AI-geniet föds och tilldelas direkt ett tungt musikpris. Det finns något härligt ”Black mirror”-dystopiskt i att maskininlärning, som utvecklades som ett arbetsmässigt hjälpmedel, nu också har börjat ta över våra kreativa processer. 2023 blir året då ett datorprogram skriver den första perfekta låten och en progressiv musikorganisation som vill visa att den hänger med i utvecklingen delar ut låtskrivarpris till en serie ettor och nollor. Grammy Awards, här kommer robotarna!