I den expressfil som leder mot Nato-medlemskap för Sverige, verkar det ha satt sig en bild av att det inom socialdemokratin mest är ett gäng gamla surdegar som inte vill hålla tempot, som hellre klappar sina gamla luggslitna FNL-flaggor än tar in att det enda realistiska är att ögonblickligen omvärdera den säkerhetsrutin som man har kongressbeslut på att inte omvärdera.
Det stämmer illa med verkligheten.
Jag har senaste dagarna pratat med många unga, frustrerade socialdemokrater som undrar vad det är som händer. Inte minst efter att det på måndagen framkom att allt verkar vara mer eller mindre klappat och klart. Sverige och Finland ska ha en överenskommelse med varandra. Och en färdig tidsplan. Nu väntar bara några pliktskyldiga sittningar via Zoom, men egentligen ingen riktig debatt. Och de tycker att det är fel. Helt oavsett hur de ser på själva frågan, om Sverige bör gå med eller inte.
Missnöjet – besvikelsen – handlar om processen. Summarisk, toppstyrd. Kort sagt, ledningen klipper bort gräsrötterna. Har den glömt bort demokratin? Ja, exakt så känner flera personer som Dagens ETC varit i kontakt med, även beaktat att ärendet är väldigt känsligt och måste omges av ett visst hemlighetsmakeri.
– Det här beslutet kommer att påverka oss alla i decennier eller kanske till och med århundraden. Då måste det förankras bättre. Jag tänker på väljarna främst, det är som om det här sker över deras huvuden, säger just en ung socialdemokrat som själv arbetar nära delar av partiledningen – men som inte har vågat yppa sin kritik internt.
– Det är väl inte min plats… Men nej, det här är inte som det ska gå till.
Uppenbarligen finns det synpunkter även ute i distrikten.
– Jag är öppen för att vi kanske gör en omsvängning. Fast partiet behöver tid. Vi försöker få fram en process här för att höja kunskapsnivån och det är svårt att jäkta fram, sa Sofia Magnusson, ordförande för Karlstads arbetarkommun, nyligen till Dagens ETC.
– Ingen frågar vad man tycker i förorten, bruksorten, resten av landet. Det blir forcerat utan förankring i partiet eller folket. Där ligger vårt största motstånd, sa Andreas Berg på föreningen Socialdemokrater för reformer.
Eller som en riksdagsledamot nu formulerar det, utan omsvep men anonymt:
– Alla förstår ju att Socialdemokraternas ledning har svängt om Nato. Det betyder att Sverige snart är med där. Många förstår inte vad det innebär. Varken inom partiet eller i den bredare väljarkåren.
Svenska folket är, liksom socialdemokratin, splittrat om Nato.
Men debatten verkar ändå redan ha avstannat.
Fait accompli.
Ledamoten säger:
– Klassisk skendemokrati. Det tystar också invändningar som kan vara värdefulla att pröva.