ett av fundamenten till varför nyhögern alltid har haft ett gott öga till Putin. Andra familjeformer än heteronormativa kärnfamiljer är en måltavla för fler än Putin.
Idealiserar det hypermaskulina
På sociala medier spyr anonyma konton ut samma världsbild. Inte sällan gömda bakom en profilbild på en korstågsriddare, viking eller spartansk krigare från filmen ”300”. Filmatiseringen av Frank Millers seriealbum med samma namn kretsar runt slaget vid Thermopyle. Då spartanerna och andra grekiska stadsstater stred mot det persiska riket. Även om spartanerna förlorade slaget så möjliggjorde det på sikt en vinst för grekerna och stoppade persernas invasion av Europa.
Slaget berör alltså varken araber eller muslimer men trots det uppskattas symboliken av rasister på högerkanten. Spartanerna idealiseras för sin militära disciplin och sitt hypermaskulina samhälle, där pojkar görs till män genom hård militär träning.
Rekryterar med muskler
Idén om den manliga och heterosexuella krigaren är ett internationellt fenomen och normerna reproduceras i uttagningar och tester. Soldater ska vara muskulösa och känslokalla. Militären ses som en institution som gör män av pojkar och i de flesta länder har kvinnan hållits utanför landets försvar.
Trots att Ryssland officiellt tillhör ett av de länder som tillåter kvinnor i väpnade förband har de en djupt rotad kultur av hypermaskulinitet. I en rekryteringsfilm för luftburna trupper visas muskulösa, rakade män genomföra tuffa övningar med en estetik som tagen från en James Bond-film från tidigt 90-tal. Före kriget visades filmen som kontrast till västerländska rekryteringsfilmer i syfte att belysa hur feminiserade och politiskt korrekta väst hade blivit.
Problemet går djupare än symbolism och propaganda. Dedovshchina är en term som används för att beskriva övergreppskulturen inom den ryska armén. Unga män tvingas till allt från förnedrande sysslor till tortyr och våldtäkt och det driver många ryska värnpliktiga till självmord.
Så paketeras konflikten
Även om andra försvarsmakter också har stora problem med högerextremism, pennalism och patriarkala strukturer så väljer Putin nu att paketera konflikten som en kamp mellan maskulinitet, kärnfamiljen och nationalism och det degenererade, kosmopolitiska och homosexuella väst.
Ukraina är inget liberalt paradis men trots likheter med situationen i Ryssland gällande oligarker och bristande demokrati så finns olikheter. Rättigheterna för hbtq-personer har under de senaste åren förbättrats. Diskriminering har kriminaliserats och Prideparaden har kunnat genomföras under polisbeskydd. Inom den ukrainska försvarsmakten tjänstgör nu öppet homosexuella soldater. Homofobin i det ryska och ukrainska samhället är en viktig pusselbit för Putin.
Falla ihop som ett korthus
De riktiga motiven för kriget är geopolitiska men för att bygga opinion för kriget har Putin tagit hjälp av flera motsägelsefulla argument. Den tydligaste har varit behovet av att stoppa de så kallade ukrainska nazisternas övergrepp mot rysktalande i Ukraina – men samtidigt har homosexuella varit en återkommande måltavla. Hbtq-rörelsen får bära rollen av en trojansk häst för amerikanska intressen, inte sällan styrd av judar, som ska slå sönder traditionerna och därigenom hota nationen. Ukraina för Gayropa till den ryska gränsen och det måste stoppas med krig. Att motivera krigets nödvändighet är viktigt för alla krigförande nationer.
För det är sammanhållning som vinner krig. Det gäller både militärt och samhälleligt. Förmågan att få människor att offra sig för varandra när det är tufft är en grundpelare för hur en militärapparat eller ett samhälle kan överleva en kris. Det går att bygga sammanhållning på många olika sätt. Det går att bygga den på lögner och blod men den tenderar att falla ihop som ett korthus när det blåser.
Styrka är inte stora biceps
Det är alltid lockande för krigshökar att idealisera militärdiktaturer, som den i Sparta, i förhoppningen om att få men otroligt manliga män ska kunna krossa fienden. I verkligheten spelar storlek på biceps och känslokallhet väldigt liten roll i vem som går segrande ur krigets kraftmätning. Istället tenderar de samhällen som majoriteten tror på och vill kämpa för att gå vinnande ur dusten.
Allt tyder på att Putin var övertygad om att Ukraina skulle vika sig när stridsvagnarna rullade mot Kiev. Att ukrainarna skulle vända sig mot varandra för att återinföra traditionalismen. Istället fick Putins krigsmål ritas om.
Kanske går Ryssland samma öde till mötes som spartanerna, vars makt på den grekiska halvön krossades av Thebes heliga skara, då de fick lära sig att bögar också kan strida.
