Och han ljuger så att det knakar.
Även på det sättet är han som klippt och skuren för att vara samtidens röst. Han levererar personliga berättelser, misstag som reportern snabbt kan förtydliga, oklara glidningar som bara mycket uppmärksamma tittare märker, och rena lögner som är omöjliga att kolla upp i direktsändning – allt med samma varmt farbroderliga självförtroende.
Men fakta bryr sig inte om mina känslor. Mannen i rutan utstrålar faderlig auktoritet, men det vore bättre om skolpolitik formades utifrån kunskap.
Låt oss därför gå igenom några av Peje Emilssons större sakfel i SVT-intervjun den 2 mars:
Friskolor får redan mindre betalt än kommunala skolor (FALSKT!)
Redan på första frågan bjuder Peje Emilsson kompakt motstånd mot premissen. Anders Holmberg undrar vad Peje Emilsson tycker om de signaler som nu kommer från regeringen – skolminister Lotta Edholm (L) säger att hon förutsätter att friskolor framöver ska ha lägre betalt per elev än kommunala skolor, eftersom friskolor har ett mindre ansvar. Peje Emilsson svarar enkelt att det har de redan: tio procent lägre!
Det stämmer (nästan) så långt. Enligt en rapport från ESO 2016 får friskolor i genomsnitt elva procent lägre intäkt per elev än kommunala skolor. Trots den stora skillnaden är det faktiskt så att skolpengen betalas till friskolor på samma beräkningsgrunder som den betalas till kommunala skolor. Delar av skolpengen baserar sig på elevernas behov, så att elever med särskilda behov och i utsatta områden ska kunna få mer stöd. Friskolor lockar till sig elever med mer gynnsamma förutsättningar än vad kommunala skolor gör.
Debatten som har lett till Lotta Edholms utspel handlar om att kommunala skolor dessutom har större ansvar. De måste till exempel alltid stå beredda med skolplatser om en elev flyttar in till kommunen eller om en friskola läggs ner. Trots den här skillnaden i uppdrag beräknas skolpeng till friskolorna på samma sätt som skolpengen till kommunala skolor.
En elev genererar samma belopp till sin skola oavsett om hen går i en friskola eller i en kommunal skola (SANT!)
Beloppet varierar med elevens behov, men en viss elev generar lika stor skolpeng oavsett vilken skola hen väljer. Om Anna från Avesta byter till en friskola så följer hela hennes skolpeng med. Olika kommuner har dock olika skolpeng, vilket i stor utsträckning beror på kommunens förutsättningar. Ali i Arvidsjaur har en högre skolpeng än Ture i Täby. Om kommunerna i Norrlands inland kunde driva sin grundskola lite mer som Stockholms rikaste kranskommuner så skulle Peje Emilsson ha en poäng. Nu har han istället vilselett i public service.
Det finns kommuner med lika låg lärartäthet som Kunskapsskolan (FALSKT!)
SVT redovisade statistik som visar att Kunskapsskolan anställer färre lärare än vad kommunala skolor gör. I kommunerna finns det i snitt tolv elever på varje lärare, i Peje Emilssons koncern går det 15,5 elever per lärare.
– Det är bara genomsnitt, det säger ju ingenting, viftade Emilsson bort det med, och verkade helt obesvärad av att han helt nyss hade argumenterat om friskolors skolpeng just utifrån genomsnitt.
Peje Emilsson sa att det handlar om organisation. Eftersom hans lärare undervisar mycket mer än kommunalt anställda lärare så behöver han ha lite färre. Men vissa kommuner, menade Peje Emilsson, har följt honom i spåren och börjat pressa upp arbetsbördan för sina lärare. Det finns kommuner som har samma lärartäthet som vi, sluta titta på genomsnittet, sa Peje Emilsson.
Så jag tittade på varje kommun för sig i Skolverkets statistik.
Kunskapsskolan har lägre lärartäthet än alla kommuner (SANT!)
Den kommun som kommer närmast Kunskapsskolans lärartäthet, eller snarare lärargleshet, på 15,5 elever per lärare, har 15,1 elever per lärare. (Det är Huddinge, söder om Stockholm.) Därefter kommer Danderyd och Täby, på runt 14,5. Men ingen kommer i närheten av Kunskapsskolan.
Finlands lärare undervisar 20 procent mer än Sveriges lärare (FALSKT)
Direkt efter denna felaktighet fortsatte Peje Emilsson att förklara hur Kunskapsskolans modell med hög arbetsbelastning för lärare är helt oproblematisk. Lärare kan gott undervisa mer än de gör, i Finland undervisar de 20 procent mer än i Sverige, sa han.
Nej, det gör de inte.
Svenska grundskollärares undervisningstid är inte reglerad, men ligger oftast 17 och 20 timmar per vecka. Finska lärares undervisningstid är exakt reglerad beroende på ämne – mellan 13,5 och 17,25 timmar per vecka.
Finska lärare undervisar mindre än svenska lärare, mycket mindre än Peje Emilssons läraranställda, och de vet i förväg hur mycket de ska undervisa (SANT!)
Det är en googling bort, men kom inte med i tv. Som sagt, Peje Emilsson är marknadsskolans bästa röst, och hans bästa argument är lögner.
