Men Lima är inte Peru och “el chino” – hans släkt hade kommit från Japan – segrade överlägset medan Vargas Llosas, med svansen mellan benen, lämnade Peru för en exil i Europa. 

Under tio år, steg för steg, koncentrerade sedan Fujimori makten helt i sina händer.

Hans närmaste medarbetare Vladimiro Montecinos avväpnade potentiella kritiker och rivaler genom att videofilma dem samtidigt som han överlämnade sedelbuntar med mutor. 

En brutal Machiavelli

Fujimori var en brutal Machiavelli, men han erövrade också ett brett socialt stöd genom välriktade sociala program till de fattigaste, typ matsalar och ett glas mjölk per barn.

Han var dessutom effektiv i kampen mot den maoistiska gerillan Sendero Luminoso och lyckades tillfångata dess ledare Abimael Guzman som placerades på fångön El Frontón utanför Limas hamnstad Callao, där tidigare bland andra Hugo Blanco (människorättsaktivisten som själv gick bort förra året, i Uppsala) suttit.

Rader av grova övergrepp

På väg dit i en båt tillsammans med ett 15-tal andra journalister försökte vi ställa Fujimori mot väggen. Gripandet av Guzman var en enorm framgång, men på vägen hade det skett rader av grova övergrepp mot mänskliga rättigheter. Men Fujimori gled enkelt undan våra frågor. 

En mycket märklig, men också obehaglig, upplevelse. 

Jag, och mina kollegor, drabbades istället av den märkliga kraft han utstrålade. På avstånd tycktes han minst av allt karismatisk. På nära håll var han förkroppsligandet av karisma. Närmast en hypnotisitör. En mycket märklig, men också obehaglig, upplevelse. 

Sa upp sig med ett fax

När korruptionen och brotten mot mänskliga rättigheter löpte amok flydde Fujimori till Japan. Därifrån sa han via fax upp sig från jobbet som president. Men 

2005 landade han överraskande i Chile med den uttalade ambitionen att komma tillbaka till Peru för att på nytt ställa upp i presidentvalet. Det gick inte riktigt som han tänkt. Han greps och utlämnades till Peru där han dömdes för flera grova brott mot mänskliga rättigheter. Först för några månader sedan blev han fri och förklarade att han trots sina 86 år tänkte ställa upp som presidentkandidat igen.

Så blev det inte. Döden kom emellan. En befrielse kanske, både för honom själv och det peruanska folket.