Flera länder fasar nu helt ut kolet, som får en allt mindre roll i den globala energimixen. 

I Danmark stängde energibolaget Ørsted sitt sista koleldade kraftvärmeverk i Esbjerg den sista augusti. För 20 år sedan var Ørsted ett av världens mest kolintensiva energiföretag, men bolaget har sedan dess byggt ut modern, förnybar energiförsörjning – och börsnoterats.

I Storbritannien har de sista leveranserna nått landets enda kvarvarande kolkraftverk Ratcliffe on sour, som stängs ner på måndag. Sedan år 2000 har också 26 av de 33 kärnreaktorerna i landet stängts.  

Möjligheten att stänga elproduktion som förstör för kommande generationer har skapats genom att allt fler länder bygger ut förnybar elproduktion snabbare än efterfrågan på el ökar. 

Proportionerna försvinner ibland i den svenska debatten, där inte minst Kina lyfts fram som bevis för kärnkraftens värde. Kina bygger visserligen mest kärnkraft i världen, men 2023 startade landet bara en reaktor på 1 GW. Utbyggnaden av solel var mer än 200 gånger större.

Uppnått förnybartmål

Kina nådde i i juli i år det mål landet satt upp för förnybar el till år 2030. Andelen förnybar el i landet är sedan flera år tillbaka högre än i resten av världen. 

Viktigast att notera är att medan utsläppen i Sverige ökat i linje med regerings politik, minskar de fossila koldioxidutsläppen i Kina. 

I USA bekämpades inflationen som höjda bränslepriser medförde genom att tillverkningen av solceller fyrdubblades,  vilket samtidigt minskar efterfrågan på ryska bränslen och solceller från Kina. 

Den elproduktionskapacitet som växer mest i USA i år är solel därefter kommer batterier och vindkraft. Detta enligt den amerikanska myndigheten Energy information administration (EIA) som också  visar att kolets, oljans, gasens och kärnkraftens kapacitet förväntas minska under 2024.

I Australien har ingenjörer löst de problem som Svenska kraftnät och regeringen beskriver som en anledning till att vi i framtiden måste ha kärnkraft  – trots att elen är dubbelt så dyr som alternativen. Delstaten Södra Australien saknar vattenkraft och elnätet är svagt kopplat till grannstaterna, men ändå körs systemet med 75 procent sol- och vindel. Därmed ligger delstaten före Europa, och den stängde sitt sista kolkraftverk redan 2016. De vet hur man använder batterier och kraftelektronik för att stabilisera elnäten.  I Ludvika och Västerås finns också många som kan detta, och som exporterar massor till andra länder. 

Halverade kostnader

Kostnaderna för solel och batterier sjunker stadigt. Priserna låg förra året på en tiondel av vad de gjorde 2010, och trenden ser ut att hålla i sig. Sedan början av 2023 har priserna på battericeller halverats i Kina och batterier kan nu köpas för under 1000 kronor per kWh, enligt Bloomberg. Jämfört med början av 2023 är det en halvering av priset.

Att priserna har fallit mycket beror på att kostnaderna har fallit. Men också på att tillverkningskapaciteten vuxit snabbt och att konkurrensen ökat möjligheterna att få bra betalt.

Ännu viktigare för världen är att allt billigare solceller och batterier bidragit till att miljontals människor i Afrika och Asien fått tillgång till el som ger ljus, mobiltelefoni, radio och möjlighet att kyla mat.

Totalt förväntas solelen byggas ut med nästan 600 GW i år – mer är det totalt fanns i början av år 2020.

Det fossila konkurreras nu ut i gamla industriländer och kommer aldrig användas av länder som utvecklas från grunden. Istället vinner förnybart över det fossila i såväl elproduktion som i transportsektorn och industrins processer. 

Det fossila konkurreras nu ut i gamla industriländer och kommer aldrig användas av länder som utvecklas från grunden.

Många stora industrier som tillverkar stål, fordon, drivmedel, plast och kemikalier med fossila råvaror kommer att slås ut när billig förnybar el ersätter fossila bränslen. 

Många behöver skolas om

Att ny bättre teknik slår ut gammal sämre är önskvärt. Det finns ingen anledning att hjälpa företag som konkurreras ut på detta sätt. Däremot bör vi gemensamt ta hand om människor som förlorar sin försörjning. Många människor behöver omskolning för att kunna leva gott på arbeten i de nya industrier som byggs istället och betala skatt för att hjälpa andra att följa med i utvecklingen.

Men om denna utveckling ska fungera behöver de nya industrierna byggas upp i Sverige snabbt nog för att kunna sysselsätta de som förlorar jobbet när den fossila industrin konkurreras ut. Annars uppstår de gröna jobben i andra länder, medan arbetslösheten växer här.

Regeringspartierna har stoppat vindkraft på land och sänkt stödet till solel. De hotar även med att bygga ut kärnkraft vars el kostar dubbelt så mycket som vindkraft och dubbelt så mycket som fossil energi.

En elektrifiering av fordonsflottan borde inte bromsas på grund av att fossilfri el beskattas allt högre medan fossila drivmedel beskattas allt lägre. Men i år beskattas i Sverige fossil diesel – snart kanske även fossil bensin – lägre än fossilfri el. 

Skatter behövs för att finansiera utbildning av dem som drabbas när gamla industrier stängs. De bör användas till stöd för utvecklingen och inte, som i Sverige, för att bromsa den. 

Men i omvärlden – där ”fysikens lagar” inte är politiska – går utvecklingen av billig, förnybar el allt snabbare.