”Things had not worked out as I had hoped.”
Det skriver Liz Truss när hon beskriver händelserna den dagen hon fick avgå som premiärminister, 49 dagar efter att hon tillträdde, vilket gjorde henne till premiärministern med kortast tid vid makten i Storbritanniens historia. Men skam den som ger sig – i en intervju i veckan sa hon att hon skulle kunna tänka sig att ta över konservativa Torypartiet igen, tydligen har hon ”oavslutade affärer”.
Veckan har varit en veritabel pressturné för Truss eftersom hon i tisdags släppte boken ”10 years to save the West”. Den låter och säljs in som en instruktionsmanual, men egentligen är det en självbiografi där Truss berättar för sina kritiker att de har fel.
Bland kritikerna (det finns många och Truss verkar inte ha glömt någon) finner vi riksbanken Bank of England (som kallas ”hämndlysten”), Torykollegor (”fega") och Joe Biden (”hycklare”, ”okunnig”). Bankerna och justitiesystemet styrs av en liberal elit, säger Liz Truss i en intervju med Nigel Farage i högernyhetskanalen GB News, underförstått är att det är därför hennes tid som premiärminister blev så kort. I vissa intervjuer har hon sagt att det var vänsterns smutskastning som gjorde att hon tvingades avgå. I en debattartikel i Wall Street Journal riktar hon sig till Donald Trump med råd inför en potentiell andra mandatperiod. Hon skriver där att det var den brittiska byråkratin – en ”deep state” – som underminerade hennes reformer och tvingade fram hennes avgång. Trump, som är konservativ och därför enligt Liz Truss en allierad i kampen mot vänsterideologier, eko-extremism och wokeism, måste således börja montera ner hela det amerikanska byråkratiska systemet så fort han får makten.
Liz Truss ses av många som ett skämt, inte minst sedan tidningen Daily star la upp en livevideo på ett salladshuvud för att se om salladen skulle hinna ruttna innan Truss avgick (det gjorde den inte). Både boken och pressturnén har på många håll beskrivits som pinsam. Att hon sa att hon skulle kunna tänka sig att ställa upp som partiledare och premiärminister igen gjorde inte mycket för att hon skulle tas på större allvar.
Men hon är fortfarande parlamentsledamot och det finns en tydlig Truss-falang inom Tories. Och Tories går i stå. Det ses som en sådan självklarhet att de kommer att förlora valet senare i år att de, trots regeringsmakten, har slutat vilja något. Premiärminister Rishi Sunaks största politiska fråga handlar just nu om att förbjuda alla födda efter 2009 från att köpa nikotinprodukter, någonsin – ett initiativ som Liz Truss motsätter sig eftersom hennes devis är frihet (och skattesänkningar, och en mindre statsapparat) till varje pris. När Truss-falangen är den enda som vill något – även om detta något är att bedriva ett populistiskt korståg mot politiker som vill ha nettonollutsläpp – är risken att det blir den som bygger upp partiet efter den förnedrande valförlusten som de redan nu tycks vänta sig.