Energimarknadsinspektionen säger visserligen att de tycker att prisökningarna är för stora, men de följer ett regelverk som gynnar nätbolagen. Varje gång politiken eller EMI försökt få  bolagen att sansa sig med prisökningar har det överklagats och frågan har vunnits av nätjättarna.

Nu höjs priserna med nästan en tredjedel för intäktsramen och totalt kommer nätbolagen att kunna debitera kunderna 326 miljarder kronor åren 2024-2027. 

Till saken hör att de här bolagen till stor del ingår i koncerner som också säljer el och har hand om produktion av el.

Formellt får inte bolagen samarbeta, men självklart vandrar vinsterna från exempelvis svenska EON ner till de tyska ägarna i slutändan.

Men det är alltså inte de du köper din el från som gör elen dyrare framöver. Utan nätägarna.

Elnätsbolagen kan välja att antingen höja priset på att överföra el till dig – överföringspriset kan idag ligga från 25 till 40 öre per kWh – eller så kan de ta högre fasta avgifter för att du är uppkopplad mot nätet. Ett tredje alternativ är att ta betalt för effekt, så att den timme du använder mest el sätter priset för en längre period, även om du på nätterna använder väldigt lite el.

Det enda sättet att skydda sig mot det här för enskilda kunder och företag är att producera elen själv via solceller, och framöver även att  lagra el i sina elbilar och batterier för att flytta egen solel till mörkare timmar.

Länge har solel varit en fråga om att göra en insats för klimatet. Framöver kommer det allt mer handla om att skydda sig från de elnätsbolag som har fått monopolmakt av politiken och därmed kan skydda ägarna före kunderna.