BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Rubrikmaskinen Persson agerade utrikespolitisk expert, la fram förslag om ett nytt skattesystem, kommenterade S-krisen och kom i förbifarten med svaret på högerpopulismens framfart i Europa. Ja, även i den här publikationen.
Tycka vad man vill om män som vet allt och har alla svar – ordet självgod flög nog genom mer än ett åhörarhuvud på det där seminariet på hos Kommunal – men faktum är att Göran Persson är en sju helvetes bra politiker. När han ställer sig på scen och tar i med bröströsten så lyssnar vi. Det är mer än man kan säga om de flesta toppsossar idag.
”Mumlande vindflöjel”
Politik handlar om idéer och prioriteringar, absolut, men nu är det faktiskt dags att S skaffar sig en partiledare som kan prata. Det går inte att ha en mumlande och fumlande vindflöjel som arbetarrörelsen främsta representant. En politisk ledare måste bottna i ideologin, alldeles oavsett om den är av typen pragmatik- och kompromissörja som S-regeringar fört sedan 80-talet eller av radikalare slag, men framförallt kunna föra fram den med trovärdighet. Hen måste kunna spänna ögonen i sina åhörare få oss att tro på det som sägs. Allt annat är underordnat.
”Berätta inte för mig om det svenska klassamhället. Jag har sett det, jag har växt upp i det, jag hatar det. Hela min politiska gärning kommer att ägnas åt att bekämpa klassklyftor”. Minns ni Göran Perssons knockout på Carl Bildt i valrörelsen 1998?
Visst, Löfven fick in en humanist-smocka på Jimmie Åkesson i riksdagsdebatten i veckan, men kan ni tänka er statsministern skjuta iväg politiska projektiler på volley i nivå med Perssons? Eller någon annan S-topp? Lena Rådström Baastad?
Göran Persson använder sig inte sällan av illa dolda härskartekniker, ibland ren mobbing. Det är såklart otrevligt och helt förkastligt på ett privat plan. Men i den politiska debatten är det faktiskt inte helt fel, om inte annat för att det ökar underhållningsvärdet.
Härskarteknikerna får oss att tro att han är lite smartare än han faktiskt är. Ingen kan heller mästra journalister som Persson, men glimten i ögat, men det rådde aldrig någon tvekan om vem som hade övertaget.
Vi tror på det han säger
I en tid då S politiska motståndare kommer från två – eller kanske tre – håll, och gör allt för att få partiet att på samma gång verka maktfullkomligt och svagt behövs en retorisk skärpa på allra högsta nivå. Persson hade den, Juholt hade den (faktiskt!), Sahlin – not so much. Flera partiledare på den borgerliga kanten har det, både Busch Thor och Lööf och Björklund är vassa. Löfven? Absolut inte!
Tycka vad man vill om den politik som regeringarna Persson förde på 90-talet. Det var tuffa tider för många. Och nej, han kunde inte sätta emot Reinfeldts smarta ”arbetarparti”-dribbling 2006. Att framstå som självgod har ett pris. Men när Persson pratar, då lyssna vi. Och vi tror på det han säger. Det är en partiledares absolut viktigaste uppgift.
