Ett tusental demonstranter samlades på Ballhausplatz i centrala Wien på måndagsförmiddagen för att vråla ut sin ilska över att det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, fått grönt ljus till att bilda landets nästa regering. Bland organisatörerna fanns det judiska studentförbundet, proteströrelsen Mormödrar mot högern och flera civilrättsorganisationer, som alla varnar för konsekvenserna.
I söndags bröt koalitionssamtalen mellan de övriga partierna samman, och förbundskansler Karl Nehammer meddelade att han avgår både från sitt uppdrag och som partiledare i det konservativa ÖVP.
I valet i september blev FPÖ det största partiet med 29 procent av rösterna, men alla andra partier vägrade inkludera högerextremisterna i samtalen.
Det var då.
Bildades av exnazister
På söndagen sa president Alexander Van der Bellen att de röster inom konservativa ÖVP som tidigare uteslutit ett samarbete med FPÖ ”blivit allt tystare”. Därför har nu erbjudit högerextremisternas partiledare Herbert Kickl regeringsmakten. ÖVP vände snabbt kappan efter vinden och sa att deras parti självklart kunde föra samtal med FPÖ.
Nu pekar det mesta på att extremhögern och de konservativa kommer bilda koalitionsregering. Scenariot är exakt det som många demokratiaktivister fruktade när jag rapporterade från den österrikiska valrörelsen i höstas.
”Nyheterna är hemska. Framtiden ser mörk ut och det kommer inte komma någonting gott ur detta”, skriver en aktivist i Wien till mig.
FPÖ vill dra tillbaka presstödet från oberoende medier och demontera public service-medierna.
FPÖ bildades 1956 av före detta medlemmar i Adolf Hitlers nazistparti. Det är ett högerextremt, euroskeptiskt nationalistparti som är helt öppet med att man inspireras av det antidemokratiska systemet i grannlandet Ungern. FPÖ vill dra tillbaka presstödet från oberoende medier och demontera public service-medierna. Man vill införa en ”transparenslag” för NGO:er av samma slag som regimerna i Ryssland och Georgien infört för att trakassera civilsamhället. Man attackerar hbtq-rättigheter och muslimer och vill stänga gränserna för utomeuropeisk invandring.
Besk eftersmak för Kristersson?
Österrikes konservativa och högerextremister bildade koalitionsregering också efter valet 2017. Den gången slutade det med ett magplask efter att FPÖ:s auktoritära politik orsakat en rad skandaler. I maj 2019 dök det upp en video där FPÖ:s ledning sa att de ville köpa upp oberoende medier med ryska oligarkpengar för att förvandla dem till partitrogna propagandaorgan, enligt en ungersk modell. Fem dagar senare kollapsade regeringen.
Nyheterna från Wien kommer bara några dagar efter att statsminister Ulf Kristersson (M) besökte staden och träffade förbundskansler Karl Nehammer. Resan skulle egentligen blivit av i september, och det framställdes då som att Nehammer ”inspirerades” av den svenska migrationspolitiken och ville höra mer. Egentligen förhåller det sig tvärtom. Kristerssons besök var en omfamning av ÖVP och den strikta migrationspolitik partiet utformat de senaste tio åren.
Vi kommer behöver tala om ännu ett land i EU som går åt ett Rysslandsinspirerat, högerauktoritärt håll.
Samma parti har nu alltså också öppnat för att ännu en gång bli FPÖ:s koalitionspartner, vilket ännu en gång bådar illa för Österrikes liberala demokrati och för de minoritetsgrupper partiet angriper. Vi kommer behöva tala om ännu ett land i EU som går åt ett Rysslandsinspirerat, högerauktoritärt håll.
Om Kristersson hörde den minsta lilla antydan om det här vägvalet, när han träffade och omfamnade ÖVP fyra dagar tidigare, så undrar jag hur han känner över det nu. I den bästa av världar hade det lämnat en besk eftersmak.
