1. S sket i välfärden

I Socialdemokraternas valanalys konstateras uppgivet att valrörelsen inte handlade om de frågor där S är starka, som vård och skola. Men att ett parti som innehar statsministerposten inte har den minsta möjlighet att påverka den politiska dagordningen tror inte den moderata valanalysgruppen på. ”Socialdemokraterna gjorde förvånansvärt lite för att få valrörelsen att handla om sina starka frågor”, skriver de förbluffade moderaterna. 

2. Ängsligt tassande efter medelklassen

Att S lät bli att föreslå rejäla välfärdsreformer som skulle ha kunnat kunnat få genomslag i debatten vid sidan av brott och energipriser är för M en gåta. Det främsta skäl man kan se är en rädsla att stöta sig med de välbärgade väljare i storstäderna som var på väg att strömma till S. Att bedyra att man minsann inte tänkte utsätta någon för skattechock var så viktigt att man avstod från kostsamma vallöften.

”Man ville för allt i världen inte föreslå något som kunde uppröra de nya tjänstemän partiet vunnit”, som M-gruppen uttrycker det.

3. Personkult funkade inte – den här gången heller

Istället för att ta politisk konflikt satsade S allt på ett kort: Den populära Magdalena Andersson. Moderaterna häpnar på nytt. Det vet väl alla att högt förtroende för en partiledare inte räcker för att vinna val? Har ni glömt Fredrik Reinfeldts förlust 2014?

Kort sagt: Moderaterna är inte impade av sin motståndare och de ser framtiden an. De väljare man 2022 förlorade till S i traditionella M-fästen som Östermalm i Stockholm är knappast övertygade socialdemokrater, konstaterar de. De kan vinnas tillbaka.

Däremot hyser man oro inför hotet att Socialdemokraterna – i vad man uppfattar som sann socialdemokratisk kappvändaranda – överger motståndet mot SD och istället går i allians med dem.

Framtiden får utvisa vilka tips från huvudmotståndaren som anammas av den socialdemokratiska partiledningen.