I takt med att världens normalläge har blivit ett permanent tillstånd av krig, militariseras också vår förståelse av samtiden. Flyktingar vid den finska och belarusiska gränsen, kritik mot socialtjänsten från olika aktörer, och Kalla faktas granskning av Sverigedemokraternas mediokra trollfabrik – allt beskrivs som påverkansoperationer.
Det finns många termer för att beskriva samma fenomen: påverkansoperationer, hybridkrig eller det senaste begreppet, foreign information manipulation and interference, Fimi. Grundtanken är att det finns ett tillåtet och ett otillåtet sätt att driva igenom sin politiska vilja. Den främmande makt som gör det med illvilja eller desinformation anklagas för otillåten påverkan.
Förberedelse för krig
Innan den ryska invasionen av Ukraina föreställde sig krigsvetare att det moderna kriget skulle ha Fimi i centrum, baserat på ett tal av den nuvarande befälhavaren för Rysslands armé, Valerij Gerasimov. Enligt denna vision skulle fienden (läs: Ryssland och Kina) genom lögner, desinformation och agenter få sin vilja igenom. Borta var tiden då stridsvagnar, skyttegravar och bombplan tvingade sin motståndare till eftergifter.
När invasionen av Ukraina visade att krigets grundläggande karaktär inte förändrats nämnvärt de senaste 80 åren, började man istället tala om Fimi som förberedande handlingar inför konventionellt krig.
Blundar inte för Putin
Det ska inte förnekas att det finns flera exempel på försök till påverkan från både Ryssland och Kina gentemot Sverige. Diplomatiska och politiska påtryckningar kombineras med ett ständigt utmålande av Europa som ett ”degenererat bögnäste” på randen till kollaps – en återkommande talepunkt i den ryska mediasfären. Kopplingen mellan högernationalister i Europa och Ryssland är väldokumenterad. På så sätt blir det både inrikes- och utrikespolitiskt viktigt för en hårt ansatt Vladimir Putin.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har lanserat flera kampanjer under åren för att stärka försvaret mot den typen av påverkan. Samtidigt verkar staten blunda för andra typer av påverkan.
Här har vi Wallenberg
Efter det senaste vansinnesdådet i Tyskland uttryckte Teslamiljardären Elon Musk på X, tidigare Twitter, sitt stöd för det högerextrema och Rysslandsvänliga partiet Alternative für Deutschland, AfD. Detta stöd vidareutvecklade han i en debattartikel i den anrika tidningen Welt am Sonntag. Uttalandet kom samtidigt som Tyskland förbereder sig för ett nyval i februari.
Liknande tendenser syns hos andra miljardärer som öppet intervenerar i politiken.
Musk har tidigare beskrivit England som en ”tyrannisk polisstat”, sagt att ett engelskt inbördeskrig är oundvikligt, och firade nyåret med att kräva att den högerextreme och Rysslandsvänlige fotbollshuliganen Tommy Robinson friges från fängelset.
Liknande tendenser syns hos andra miljardärer som öppet intervenerar i politiken. Jeff Bezos krävde exempelvis Washington Posts neutralitet under det amerikanska valet, och den svenska Wallenbergfamiljen påverkade politiker i samband med Sveriges ansökan till Nato.
Det sker mer öppet
Elon Musk är inte bara en av världens rikaste personer – han äger också en av världens största sociala medieplattformar och har beskrivits som Donald Trumps högra hand. Han är en maktfaktor större än många länder och försöker nu öppet påverka flera europeiska länder i en ny riktning.
En riktning som ligger i linje med det som Försvarsmakten beskriver som rysk Fimi. Trots detta behandlas inte Musk eller hans miljardärskollegor som otillåten påverkan.
De superrika har alltid haft makt och inflytande, men skillnaden är att det nu sker öppet, utanför de stängda rummen. Miljardärerna formerar sig som klass, med uttalade politiska intressen och mål.
Vilken motståndskraft har vårt samhälle mot detta pågående angrepp?
