I över 60 år har västliga världsledare mötts på säkerhetskonferensen i München. Målet med mötet är att föra en dialog om de globala säkerhetshot som existerar och hur deltagarländerna ska förhålla sig till dessa. Av naturliga skäl har de senaste åren präglats av det pågående kriget i Ukraina, så även i år.
Ord som västliga värderingar, demokrati och global säkerhet återkommer, men samtidigt förs också mer ärliga samtal som belyser drivkrafterna bakom det allt mer tilltagande vapenskramlet i världen. Det som riskerar att dra in världen i ett globalt storkrig är inget mindre än rovkapitalism.
Handlar det om litium?
Under Volodomyr Zelenskyjs tal fick vi hans bild av Donald Trumps utlovade fredsförhandling med Vladimir Putin. Växlande mellan skämt och dödligt allvar förklarade han att det måste vara Ukraina som förhandlar för sin egen framtid.
Under frågestunden lyftes ryktet om att Zelenskyj i München blivit ombedd att underteckna ett avtal som skulle ge USA rätten till hälften av Ukrainas mineraltillgångar. Zelenskyj undvek att svara direkt men bekräftade att samtal pågick. Frågan handlar om hur Ukraina ska kunna fortsätta få ekonomiskt och militärt stöd av Trump, som gjort en stor sak av att inte låta amerikanska skattebetalare stå för notan.
Ukraina beräknas ha upp till tio procent av världens litiumtillgångar.
Rysslands motiv till invasionen av Ukraina är mångfacetterade, men det är ingen hemlighet att de områden där striderna pågår i östra Ukraina till stor del innehåller naturresurser såsom olja, grafit, titan, zirkonium och litium. Ukraina beräknas ha upp till tio procent av världens litiumtillgångar, en av de eftertraktade så kallade kritiska råvarorna.
Grönland var ingen slump
Det är farligt att stirra sig blind på enskilda faktorer för att förstå stora samhällsförändringar, men spänningar kopplade till så kallade REE och processeringen av dessa mineraler löper som en röd tråd genom många av de krig och oroshärdar som pågår globalt.
Under Münchenkonferensens punkt om rare earth elements (REE) – sällsynta jordartsmetaller – och kritiska råvaror målades bilden upp av en pågående guldrush. I ett sådant tillstånd är risken stor för ekologiska katastrofer, övergrepp och geopolitiska konflikter, eftersom alla parter försöker lägga vantarna på så mycket som möjligt så snabbt som möjligt.
När Trump hotade att med militära medel ta Grönland från Danmark var öns rika mineraltillgångar kärnan i konflikten. Genom att tillskansa sig kontroll över Grönland skulle USA stärka sin globala position, men framför allt blockera Kina från att göra detsamma.
USA bryr sig bara om Kina
Det är idag uppenbart att Kina är USA:s främsta motståndare. USA:s försvarsminister Pete Hegseth förklarade nyligen att Europa inte kan förlita sig på att USA garanterar deras säkerhet – de kommer att vara upptagna på annat håll. Den växande kinesiska ekonomin, och inte minst Kinas snabba inmutning och exploatering av mineraler på havsbotten, ses som ett hot mot USA:s globala dominans. Kina går längre än att bara säkra mineralerna – de satsar även på att förädla och producera färdiga produkter.
Halvledare är centrala komponenter i nästan all modern teknologi.
Även om Kina ligger efter när det gäller de mest avancerade mikrochipen, fruktar USA att Kina inom ett par år kommer att stå för över 40 procent av världens totala produktion. Halvledare är centrala komponenter i nästan all modern teknologi, och därmed också i den moderna vapenindustrin. Produktionen av drönare och robotar kräver ett ständigt inflöde av mikrochip. Den som kontrollerar halvledarna kontrollerar också världen.
Musk hotade med statskupp
Jakten på mineraler kan vara skoningslös. För några år sedan hamnade techmiljardären Elon Musk i blåsväder efter att ha hotat den bolivianska presidenten med statskupp om landet inte gav företag tillgång till sina REE. Dessa mineraler är ofta belägna i naturreservat eller på mark som tillhör urfolk. Det blev aldrig någon statskupp i Bolivia, men på andra platser har utfallet blivit katastrofalt.
Bakgrunden till inbördeskriget i Demokratiska republiken Kongo (DRK) är komplex. Brutal kolonialism, etniska motsättningar och korruption har skapat den blodigaste konflikten i världen efter andra världskriget, med mer än sex miljoner döda. Just nu pågår intensiva strider i landets östra delar, framför allt i provinsen Nordkivu. Den mest profilerade rebellgruppen, M23, verkar ostoppbar och driver bort regeringsstyrkorna från provinsen. M23 är en tutsi-milis som uppstod i kölvattnet av folkmordet på tutsier i Rwanda. Idag styrs Rwanda av tutsier och har direkta kopplingar till M23. En FN-rapport fastslår att Rwanda både beväpnar och leder M23.
Motiven bakom konflikten är många, men Nordkivu är, liksom många andra delar av DRK, rikt på mineraler. Flera rapporter gör gällande att hundratals ton mineraler fraktas ut ur DRK till Rwanda för att sedan skeppas vidare. Kina och Rwanda har haft ett nära ekonomiskt samarbete i decennier, och precis som i många andra afrikanska länder äger kinesiska företag gruvor.
Men det är inte bara Kina som vill åt de värdefulla mineralerna. I februari 2024 slöt EU och Rwanda ett samarbetsavtal om handel med REE, och tiotals miljoner euro skickas från Bryssel till Rwanda i utbyte mot mineraler.
På väg mot total konfrontation
När USA vann kalla kriget tolkade Pentagon det som att segern berodde på teknologisk överlägsenhet. Trump menar allvar när han säger sig vilja göra USA stort igen. Med all rätt ser USA framför sig en framtid där de springs om av ett teknologiskt och ekonomiskt starkare Kina inom ett decennium. Rädslan för detta gör att USA ser enda lösningen i att säkra så stora mängder av de nödvändiga resurserna som möjligt för att kunna behålla sin position på toppen.
Den gröna omställningen är både en lösning och ett problem.
I takt med att mineralerna bryts och konsumeras blir tillgången på dessa redan sällsynta grundämnen allt sämre. Det tvingar länder och företag att gå allt längre för att säkra sin tillväxt och sin försvarsindustri. Den gröna omställningen är både en lösning och ett problem. Utan REE blir det inga solpaneler eller elbilar, men om det inte sker en global grön omställning som minskar behovet av REE kommer USA och Kina att drivas mot en total konfrontation i jakten på de eftertraktade råvarorna. Så länge profiten styr kommer världens folk att få lida av klimatkatastrofen och krig.
