Det är allvar nu. Ge ett bidrag till ETC Stödfond för att säkra utgivningen av Sveriges enda rödgröna dagstidning. Använd ETC Varuhuset eller:
Swisha: 123 508 754 9
BG: 5372-9141  

Löfven höll inte med, men kunde inte riktigt förklara vad det är som gör själva frågan till en så uppenbar högertes. Han mumlade om att ökad sysselsättning ger mer skatteintäkt och mysteriet med frågan löstes aldrig.

Bakom frågan ligger en absurd nyliberal teori som kallas ”Lafferkurvan”. Där har man ritat en kurva som visar att det finns en punkt där ökad skatt ger lägre skatteinkomst eftersom den ekonomiska aktiviteten i samhället minskar. Om man då sänker skatten så ökar aktiviteten och därmed skatteintäkterna.

Det är ett underbart exempel på nyliberala teser som inte diskuterar samhällsekonomi som helhet, utan har en modell för att förklara ett fenomen.

I själva verket kan sänkt skatt öka skatteintäkter precis som höjd skatt kan göra det.

Det är inte skatten i sig som är frågan.

Utan vad pengarna används till.

Om man höjer skatten för att bygga fler JAS-plan så får man knappt någon effekt i form av ökade skatteinkomster (militär rustning skapar väldigt få jobb). Om man istället använder skatteintäkterna för att anställa inom vården får man direkt mer intäkter eftersom det blir många jobb som gör att betydligt fler människor betalar inkomstskatt och dessutom har råd att handla och konsumera (vilket ger momsintäkter). Dessutom får staten tillbaka en stor del av de satsade pengarna i arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Att använda ökad skatteinkomst till fler jobb gör alltså det offentliga rikare, inte fattigare. Det är enkelt att förstå.

Precis på samma sätt kan en skattesänkning fungera.

Om skatten sänks kraftigt för fattiga så kommer deras konsumtion kunna öka. Det offentliga får ökad skatteintäkt genom att de fattiga fått det lite bättre.

Om vi istället sänker skatten för de allra rikaste kommer de inte kunna öka sin konsumtion särskilt mycket (de har redan allt). Då flyttas de pengarna istället till ökad förmögenhet vilket inte ger övriga samhället någon ökad kraft.

Allt detta är ju enkelt att förstå. Ändå envisades SVT:s utfrågare att upprepa frågan om varför S inte sänker skatten då det skulle ge mer i skatt.

Möjligen ligger därför ett annat missförstånd bakom upprepningarna.

Det finns inga bevis på att sänkt skatt ger ökade skatteintäkter. Något sådan har helt enkelt inte hänt. Däremot ger ökad BNP mer i skatt till kommuner och stat. Om fler får jobb, om produktionen blir effektivare, om fler människor finns i samhället så ökar BNP. Sverige har blivit över 10 miljoner människor, det ger helt enkelt mer skatteinkomster.

Det här gör att ett växande samhälle får mer i skatt, men det betyder inte att vi har mer skattepengar till vård, skola och omsorg räknat per individ.

Räknat i miljarder kan man säga att skatterna stigit även när de sänkts i procent. Men inte per medborgare.

Skatt per capita och BNP per capita (capita är alltså 1 person) kan stå still och även sjunka samtidigt som hela BNP ökar.

Om man seriöst diskuteras om skatterna stigit eller minskat så ska man titta på skatten som del av BNP. Det kallas skattekvot. (Borgerliga debattörer brukar kalla de ”skattetryck”.)

I Sverige har skattekvoten sjunkit rejält från 2000. Då var den nästan 50 procent, 2014 var den nere i 42,5 procent. För att förstå hur mycket skatten sänkts kan man då titta på hur mycket mer skatt vi hade betalat in om skatterna legat kvar på totalt 49 procent.

Det blir ungefär 300 miljarder i sänkt skatt. Per år!

När Löfven inte vill hålla med utfrågarna om att sänkt skatt betyder mer resurser, så har han helt enkelt rätt.