Presskonferensen han höll framför sin mexitegelvilla visade upp en allt annat än ångerfylld och nedslagen man. Tvärtom var det en toppjurist i högform, som med ett obekymrat leende avfärdade anklagelserna som föranlett häktningen. Som i samma sorglösa anda förklarar för det samlade pressuppbådet att han lämnat in en stämningsansökan till tingsrätten för att ”försöka få bättre ordning på förundersökningarna” som enligt Lambertz inte ger rättssäkerhet för ”män i hans positioner”.
Som sagt, det måste vara fantastiskt att gå runt i Lambertz skor där siffrorna som visar att endast tio procent av alla polisanmälda fall av sexualbrott leder till åtal och endast tre procent av dessa till fällande dom, på något sätt ändå görs om till att det är ”rättsosäkerheten för män i hans position” som är det verkliga problemet.
Men riktigt sagolikt blir det när Lambertz sedan ska förklara vad som egentligen hände där på julafton.
”Vi blev ganska berusade och jag är lite kladdig av mig när jag blir berusad och jag hade sagt det till henne, och hon hade avvisat mina kramar såhär som jag menar med kladdig, inte tafsar gör jag, men jag kladdar liksom sådär litegrann, jag kramar om såhär och pussar på kinden och huvudet och sådär. Och det avvisade hon på det sätt som man bör göra. Som man förväntar sig helt adekvat. Men så blev det framåt midnatt så att vi hamnade med en sista drink i kökssoffan och då blev hon lite klängig sådär och jag upptäckte att ja, hon kanske tydligen vill nånting som vi absolut inte borde. Men då var jag för svag i köttet och anden och vi gick upp på övervåningen till sovrummet och hade samlag.”
Så många frågor.
Så märkliga svar.
Som den beräknande ”varningen” om att han blir ”kladdig” när han blir berusad – som om han därmed hållit upp ett frikort för sitt tafsande. För även om Lambertz under presskonferensen gör en distinktion mellan att ”kladda” och ”tafsa” så är det enligt ordboken exakt samma sak, nämligen att: ”otillbörligt utsätta någon för beröring med sexuell innebörd”.
Det är också vad som sedan händer, enligt Lambertz själv. Han berättar att kvinnan avvisar hans tafsande flera gånger under kvällen. Tills de kommit till den sista drinken på kökssoffan då hon uppenbarligen är så berusad att hon inte längre orkar avvisa honom.
Någon jurist får gärna förklara för oss varför inte detta anses vara oaktsam våldtäkt, eller åtminstone sexuellt ofredande. Han erkänner ju i princip att det är vad som hänt.
I Lambertz saga får dock berättelsen en ny vändning nu. Plötsligt är det hon som tar kommandot och likt en mytomspunnen fresterska driver på att de plötsligt ska ha samlag. Han är, i likhet med många män, bara ett stackars offer för den ändlösa rad av lögnaktiga förförerskor som lägrar oskyldiga män på löpande band för att därefter springa till polisen och anmäla dem för våldtäkt. Och eftersom rättsosäkerheten är svindlande hög för äldre vita män som varit toppjurister så blir han såklart häktad på två sekunder.
En fascinerande projicering där Lambertz är det stora offret som haft oturen att råka ut för en kvinna som hänsynslöst utnyttjat hans ”svaghet i kött och ande” och förfört honom när han var berusad för att sedan försöka dra honom inför rätta för att få skadestånd.
På plats för att livesända hans presskonferens fanns flera av våra stora mediehus vilket gjorde att Lambertz fick fritt utrymme att i direktsändning både kalla kvinnan för lögnerska, bedragerska och dessutom namnge henne.
Smutskastningen mot henne är redan i full gång på olika forum och nättidningar där hennes tidigare relationer och leverne nagelfars på det mest vidriga sättet.
En annan sorts misogyn ärekränkning uppstod också i mainstreammedia där bland andra Åsa Linderborg i en text i Aftonbladet undrade om inte kvinnan ”har något eget ansvar för att hon ’däckade’ hemma hos mannen en julafton”.
Jag hoppas innerligt att hon slipper ta del av allt detta. Att hon befinner sig på en trygg plats omgiven av nära och kära som just nu håller om henne hårt och varmt.
Och jag utgår ifrån att någon av landets åklagare nu kommer väcka allmänt åtal mot Lambertz för grovt förtal, på samma sätt som en rad kvinnor senaste tiden åtalats och dömts för att de berättat om övergrepp i samband med metoo.
För vi lever väl som sagt i en rättsstat där alla är lika inför lagen. Visst?