De båda företagen är tillsammans med över åttio andra storbolag anklagade av ASPI, Australian Strategic Policy Institute, för att ha kinesiskt tvångsarbete i sin globala leverantörskedja. Det verkar vara ytterst troligt att slavarbete kan ligga bakom mobilkomponenter som finns i miljontals svenska byxfickor. 

Flera av de utpekade bolagen pratar högt om att de är både moderna och hållbara, och i Sverige är det en effektiv pitch till landets konsumenter. Två av varumärkena, Adidas och Fila, gör populära sportkläder som inte sällan syns i svenska aktivistsammanhang. 

I en ny rapport skriver ASPI om hur systemet med Kinas program för tvångsarbete är uppbyggt. Situationen för den etniska minoriteten Uigurer är sedan tidigare känd, även om omfattningen har ett inneboende mörkertal och förlitar sig i hög grad på vittnesmål och läckor. Mellan år 2017-2019 har över 80 000 uigurer tvångsförflyttats, lågt räknat. Totalt har över en miljon uigurer har försvunnit in i ett nätverk av utbildningsläger i provinsen Xinjiang.

Kina deklarerar att samtliga internerade nu är ”färdigskolade”, och tvångsförflyttning sker av uiguriska arbetare från Xinjiang till olika fabriker och områden runt om i landet. Fler fabriker nyttjar arbetskraft som alltså går till fabriksgolvet direkt från utbildningsläger och internering. Det är svårt eller omöjligt för arbetsföra uigurer som väljs ut att undvika de statliga jobbprogrammen, de som vägrar hamnar under ständig övervakning och det är inte ovanligt med hot om isolering och internering. 

Boendeförhållandena är ofta segregerade baracker och bosättningar, det sker ideologisk och religiös omskolning utöver arbetstider och flera rapporter vittnar om att arbetarnas rörelsefrihet begränsas på flera sätt. 

ASPI har identifierat 27 stycken fabriker i nio provinser, och fabrikerna utgör sig för att vara en del av globala leverantörskedjor. Det här innebär att företagen troligtvis bryter mot flera lagar och etablerade globala riktlinjer: de importerar varor eller delar av varor tillverkade helt eller delvis med tvångsarbete.

Konsumentmakt har en begränsad påverkan, och det kan vara lätt att känna sig uppgiven som enskild konsument: den här rapporten behandlar ju tidigare okänt tvångsarbete av företag som redan säger sig "ta ansvar". Hur kan du vara säker på att varor som du köper inte är en produkt av slavarbete? Här är det viktigt att påminna sig själv om att nuvarande ramverk är en historisk parantes. På samma sätt som att det här systemet är skapat av människor kan det förändras av människor. Det måste inte vara så här.

Kina är en världsekonomisk gigant och det här är självklart en fråga om makt. En väg fram ligger i politisk påverkan, från stater, ideella organisationer så som världsfacken, och det FN-kopplade organet International Labour Organisation (ILO). Det går att argumentera för att flera bolags affärsmodeller och prissättning förutsätter utnyttjande av resurser och arbetare, här måste globala näringslivsorganisationer kunna garantera att tvångsarbete och slavarbetskraft inte är ett kugghjul i deras maskineri. Det kan inte vara så att ekonomiska system tillåter att verksamheter som nyttjar slavkraft kommer undan utan konsekvenser.

Inget kan vara hållbart om det inte samtidigt är det för de som jobbar. Arbetares rättigheter är mänskliga rättigheter.