Sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato i maj 2022 har president Erdogan utgjort det största hindret på vägen. Han har villkorat medlemskapet mot att Sverige lämnar ut regimkritiker i exil, förbjuder koranbränningar eller agerar lobbyist för ett turkiskt EU-medlemskap.
Ena veckan har det hetat att den turkiska affären för att köpa amerikanska F-16-stridsplan inte varit relevant i sammanhanget, nästa vecka att en sådan affär kan lösa precis allt.
Men mest av allt har Erdogan velat se Sverige terrorstämpla och kriminalisera kurdiska vänsterpolitiska organisationer och demonstrationer.
Skickat till parlamentet
I måndags undertecknade presidenten Sveriges Natoprotokoll och skickade det vidare till parlamentet för ratificering. I skrivande stund är det oklart om huruvida Erdogan fått något betydelsefullt i utbyte. Om Sverige har genomfört ännu fler eftergifter, efter att vår regering redan har drivit igenom en ny terrorlag, genomfört utvisningar av kurder och brutit relationerna med det syriskkurdiska självstyret, med hänvisning till de turkiska kraven.
Eller, om det som vissa bedömare tror, kan handla om att övriga Natoländer satt tillräckligt hård press på honom. Processen har hur som helst tagit ett steg framåt.
Fick äta upp sina ord
Vid det här laget är det få svenskar som tror att Ryssland i närtid kommer inleda en militär attack mot Sverige. Natomedlemskapet handlar mindre om att ge skydd mot en akut hotbild riktad specifikt mot oss, mycket mer om att vårt land ska vara en byggsten i ett starkare kollektivt motstånd mot Vladimir Putin.
Samtidigt har Nato blivit en prestigefråga för regeringen. Man har bittert fått äta upp sina självgoda, tidigare ord om att man skulle fixa medlemskapet mycket lättare än Socialdemokraterna hade varit kapabla till. Statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) har uttryckt glädje över beskedet från Ankara, medan borgerliga medier talar om en ”revansch” för regeringen.
Men Erdogan har lurat dem alla förut.
Turkiet går mot ny valrörelse
Kristersson och Billström tog ut segern i förskott den 10 juli, när man hade skakat hand med den turkiske presidenten vid Natotoppmötet i Vilnius. De stora medierna rapporterade att 200 år av svensk alliansfrihet var avslutad. Två dagar senare meddelade Erdogan plötsligt att det turkiska parlamentet var sommarstängt och inte kunde ta ställning till något förrän tidigast i oktober. Efter Vilnius det tog det Erdogan mer än tre månader att skicka in det svenska protokollet. Det låg inte i hans politiska intresse att skynda på något.
Nu återstår att se hur det turkiska parlamentet röstar. Det högerextrema partiet MHP är allierade med Erdogan men har på egen hand gjort mycket hårda utspel mot Sverige under Natoprocessen. Frågan är också om parlamentet kommer hinna behandla frågan innan budgetförhandlingarna inleds i början av december.
Kort därefter ska partierna börja kampanja inför de viktiga lokalvalen i mars. Erdogan kommer ha lika stor användning av att ställa krav på Sverige och demonisera vårt land, som han hade inför parlaments- och presidentvalen i våras.
Ingenting talar för att hans utpressningspolitik är över förrän han själv anser sig ha vunnit tillräckligt mycket på den.
