Några av de tusentals mer eller mindre sannolika analyser och gissningar som dykt upp. 

Nej, kremlologi är inte en konstruktiv sysselsättning. Diktaturen trotsar ju konventionell logik. Ryssland måste snarare betraktas som ett kriminellt konglomerat, där striden om makt och pengar och revir inte är mer strategiskt raffinerad än hos, säg, Shottaz eller Hells angels. 

Så vad var det vi såg igår?

• Wagners boss Prigozjin hävdar att försvarsdepartementet – specifikt: försvarsministern Sergej Sjogju och generalstabschefen Valerij Gerasimov – har dödat ett ”enomt” antal av hans legosoldater genom en riktad attack. Någon sådan har inte kunnat dokumenteras.

• Prigozjin säger också att kriget i Ukraina är ett haveri som Sjogju och andra försöker dölja bakom lögner om att landet måste avnazifieras.

• Prigozjin leder därför sina trupper mot Moskva. De möter minimalt motstånd, så även när de intar miljonstaden Rostov vid Don, där Rysslands södra militärledning har sitt högkvarter. Wagners kolonn tycks ha blivit utsatt för begränsad bombning. Reguljära arméns helikoptrar tycks ha skjutits ned i minst ett fall. Mycket återstår att bekräftas. Men markstrider verkar inte alls ha förekommit.

• Ryska säkerhetstjänten inleder direkt en utredning mot Prigozjin. Presidenten själv håller ett av sina sällsynta tal, Putin kallar det som sker för landsförräderi och lovar att den wagnerit som inte direkt ger upp kommer att utplånas.

• Ukraina tar under dagen tillfället och rycker fram på den östra fronten, oklart i vilken omfattning.

• Flygplan knutna till politikens mäktigaste och diverse oligarker avreser mot diverse destinationer. Uppgifter kommer om att både Putin och Dmitrij Medvedev förflyttas till Sankt Petersburg.

Moskva tycks förbereda sig på belägring.

• Men när Wagners styrkor är bara någon timme bort, kommer beskedet: Belarus president Aleksandr Lukasjenko har medlat, Prigozjin återkallar sina trupper och lovar själv att dra sig tillbaka till Belarus, samtidigt som Wagner ska absorberas – oklart hur och när – av försvarsdepartementet, där det ska ske omfattande förändringar.

• Beskedet ges av dels Lukasjenko, dels Putins talesperson Dmitrij Peskov. Presidenten själv är tyst.

Var det ett seriöst kuppförsök? Var det något annat?

Det är omöjligt att dra sådana slutsatser, att ens anta att det som påbörjades faktiskt är över. 

Men vad som är obestridligt är att det som hänt är en katastrof för Putin. Han framstår som starkt försvagad, utan begrepp om vad som sker utanför Kreml. Han kommer inte att kunna kompensera detta genom att göra sig av med Sjogju och Gerasimov. Inte heller genom att likvidera Prigozjin. Det senare skulle vara hans modus operandi för att hantera någon som inte bara hotat hans ställning utan dessutom förnedrat honom. 

Wagner tog sig nästan till Moskva på en dag. Reguljära förband verkar inte bara ha släppt fram dem utan även i vissa fall anslutit sig. 

Ryssland framstår som bara en gnista bort från sönderfall, kriget i Ukraina som ett vansinnigt projekt som inte ens legosoldater står ut med. 

Putin har nu helt förlorat den mytbildning som han omgett sig med, en diktatorns aura av absolut styrka och av förmåga att alltid kunna förutse sina motståndares drag. Han framstår istället som isolerad och sårbar. 

Många av de insvurna i syndikatet Ryssland valde att vara tysta under de avgörande timmarna. Som om de väntade på att få se vem som skulle gå vinnande ur kraftmätningen.

Ryssland kommer möjligen inte att styras av Putin så värst länge till. Gudfadern är inte för alltid. Det scenariot är uppenbart, inte minst när man ser hur befolkningen i Rostov vid Don applåderar wagneriterna, eller när det blir vasallen Lukasjenko som framstår som skillnaden mellan uppgörelse och gatustrider i Moskva. 

Men något slags maktskifte – ordnat eller kaotiskt – betyder inte demokrati. Det betyder inte nödvändigtvis att kriget i Ukraina kommer avbrytas tvärt. Det betyder inte att nästa ledning kommer att bli mindre aggressiv eller utgöra ett mindre hot mot grannländer och världen. 

Men:

Putin riskerar att förlora makten på grund av Ukraina.

Det går ingen förbi, inte heller i Kreml och hos den ryska befolkningen.