Problemet var bara att artikeln var fyra år gammal och gällde en helt annan budget.

I årets höstbudget driver SD en annan linje. I alla fall kämpar partiet för att detta ska bli den allmänna uppfattningen. Nu satsar partiet totalt cirka 30 miljarder mer än regeringen på kommunerna under en treårsperiod. Beloppet är större än Vänsterpartiets.

Vänstermänniskor brukar älska att utmåla SD som ett klassiskt högerparti i sin ekonomiska politik. Den bilden behöver delvis uppdateras. Numera skjuter partiet snarare åt alla håll.

SD:s skuggbudget har visserligen även denna gång flest likheter med Moderaternas. Och visst äts mycket av satsningarna upp i skattesänkningar och neddragningar på etableringsersättning.

Samtidigt är det tydligt varifrån partiet väntar sig hämta nästa skörd väljare.

Förutom de 30 miljarderna till kommunerna vill SD höja a-kassan och garantipensionen. Partiet tycker också, liksom V och KD, att värnskatten ska vara kvar. I sin paketering av budgeten låter partiet – bitvis – som ett nytt vänsterparti.

Mellan flörtarna med LO-väljarna punktas naturligtvis främlingsfientlig politik. Här råder det inget tvivel att det är SD som är originalet och de efterapande partierna de blekare kopiorna.

Ingenting har heller hänt med partiets totala oförmåga att ta till sig varningar om klimathotet. Här skövlas det vilt. Partiet skonar knappt en enda av regeringens klimatsatsningar.

Även slakten på kultur och folkbildning fortsätter. Med 920 miljoner kronor ska stödet till folkbildningen kapas. I kommuner där SD har makt har attacken mot den bildningskultur som byggt upp Sverige redan börjat.

Ni som är rädda för att välfärdsstaten håller på att raseras och vill rädda resterna av den – tro inte att SD är lösningen. Partiets huvudfokus är fortfarande invandringen, allt annat är sekundärt. För att nå sitt mål att få tillräckligt folkligt stöd för stoppad invandring är de beredda till vad som helst. De kan flörta med fattigpensionärer, vårdpersonal och människor på äldreboenden. De kan agitera mot sänkta skatter. Men så fort partiet tror sig vinna mer på rakt motsatt politik kommer den levereras. Partiledningen har helt enkelt sträckt upp ett finger i luften och analyserat vindriktningen i opinionen. Därefter har den anpassat sin politik för att få maximalt stöd för sin viktigaste fråga.

Det enda du vet att du säkerligen får med SD:s politik är klimatfientlig, nationalistisk och kulturfientlig rasism. Det är det som är och förblir partiets kärna. Deras nyfunna vänsterretorik är bara ett jävulskt listigt sätt för partiet att sminka över sitt grymma ansikte.

Men samtidigt, ett varningens finger. Trots att välfärdssatsningarna känns framkastade som symbolpolitiska mutor för att få väljarna att köpa deras rasism, är en sak klar. För att säkra att väljarna inte flyr till SD måste vänstern öppna plånboken till välfärden. Och det måste göras rejält.

Det är inte genom att tävla i grenen tuffare tag och genom att våga prata invandring vänstern vinner mot SD. Det är genom att laga de allt större maskorna i trygghetssystemen. Det är dem människor känner en växande panik över.