Hanteringen av jordbävningskatastrofen har väckt frågor. Varför sattes militären inte in tidigare i hjälparbetet? Vad berodde ineffektiviteten och den dåliga koordination som präglade de tidiga statliga insatserna på? Drabbade undrar nu hur mycket avsaknaden av beredskap har kostat.
Därtill finns en frustration över frånvaron av förebyggande åtgärder i ett land som återkommande drabbas av förödande jordbävningar. Hur har den så kallade jordbävningsskatten, som har samlats in i runt två decennier och som har inbringat åtskilliga miljarder kronor, egentligen använts? Och har den så kallade byggamnestin som regeringen genomförde 2018 (likt tidigare regimer) och som gav grönt ljus för fastigheter som inte klarat bland annat säkerhetskrav påverkat jordbävningens effekter?
Frånvaron av övertygande svar förstärker oppositionens bild av att AKP-regeringens stora byggsatsningar snarare än att bygga hållbara samhällen för människor har syftat till att skapa snabba ekonomiska uppsving och berika AKP-nära grupper.
Ser en möjlighet
Ilskan växer hos en stor del av befolkningen. Att få svar är svårt i ett land där den politiska oppositionen är satt under hårt tryck och medierna till 90 procent kontrolleras av AKP. Vad gör människor då? Det människor alltid har gjort: utvecklar forum där det går att uttrycka sig och nå ut. Fotbollsläktarna är ett sådant.
Efter att klubbar och supportrar från hela landet har deltagit i hjälpinsatserna har ligaspelet nu återupptagits. Lördagens match Fenerbahçe-Konyaspor präglades av den stora tragedin. Värdiga ceremonier inledde matchen. I slutet av första halvlek hördes också en ramsa vars volym snabbt kom att sänkas av produktionsbolaget beIN sports. Stora delar av Fenerbahçe-läktarna skanderade hükümet istifa (”regeringen, avgå)”.
Att ramsorna stör regeringen blev uppenbart under söndagen när det ultranationalistiska MHP:s ledare Devlet Bahçeli kritiserade missnöjesyttringarna och menade att matcher antingen bör spelas utan publik eller att nödvändiga åtgärder måste vidtas av klubbarna. Avståndstagandet kan också tolkas som att regeringen, i vars underlag MHP ingår, kan komma att vidta åtgärder mot klubbar och supportrar som inte rättar sig i ledet.
Ungefär samtidigt som MHP-ledaren twittrade hade supportrar till klubben Beşiktaş-supportrarna just avslutat sin manifestation med att kasta in nallar på planen inför sin match, för att visa sitt stöd för de jordbävningsdrabbade barnen. Och återigen ekade kraven på regeringens avgång på läktarna. Kvällen slutade med att MHP-ledaren och flera partikamrater avsade sig sina medlemskap i Beşiktaş. Under måndagen markerade även inrikesminister Süleyman Soylu och levererade ett hot som paketerades som en "rekommendation" att supportrarna inte ska "förgifta den process som nationen står inför”, medan idrottsministern kallade tilltagen ”en medveten provokation.”
Fotboll är politik
Klubbar som Kayserispor och Konyaspor har redan tagit avstånd från protesterna. Pressen på klubbar och förbund är troligen hård bakom kulisserna. Är det något som återigen bekräftas efter regeringslägrets uttalanden så är det att opposition inte tillåts.
Helgen visade återigen att turkisk fotboll alltid varit och troligen alltid kommer att vara politiserad. Regeringslägret kräver lydnad, medan oppositionellt sinnade supportrar i brist på fri press och ett fritt civilsamhälle ser en möjlighet att uttrycka missnöje under matcher.
Regeringsanhängare menar att fotbollen inte bör politiseras och att agerandet är respektlöst mot de drabbade. Regeringskritiker svarar med självklarhet att det verkliga sveket är att inte ägna sig åt ansvarsutkrävande för den dåliga beredskapen och de otillräckliga hjälpinsatserna. Oppositionella supportar lär fortsätta att säga ifrån - och riskera rättsliga efterspel.
