Det är skolförordningens kapitel 14 som reglerar skolpengen och det finns en likabehandlingsprincip i lagstiftningen som innebär att grundbeloppet ska vara lika mellan kommunala och enskilda huvudmän. Vid en första anblick kan det verka logiskt att kommunala och enskilda huvudmän har samma grundbelopp eftersom de har samma uppdrag – att bedriva undervisning. Det är dock skillnad på uppdrag och ansvar.
Merkostnad för kommuner
Alla huvudmän har samma uppdrag när det gäller undervisning utifrån nationella styrdokument men kommunala och enskilda huvudmän har olika ansvar när det gäller att erbjuda skolplacering till alla invånare i en kommun.
Det är kommunen som har lagstadgad skyldighet att erbjuda skolplacering till alla invånare i kommunen. Det är ett ansvar som skapar merkostnader eftersom kommuner måste ha skolplacering i alla geografiska delar av en kommun och de måste ha platser till alla elever. Det skapar tomma skolplatser och därmed problematiska delningstal i klasserna vilket ökar den genomsnittliga kostnaden per elev.
Det förslag som regeringen går vidare med innebär i korthet att kommunala huvudmän får ersättning för de merkostnader som det lagstadgade utbudsansvaret medför.
Svarade med sakfel och hot
Det tog bara några minuter innan diskussionen var i full gång. Under dagen framfördes flera sakfel och många hot om att nu kommer friskolor lägga ner och och varför vill Socialdemokraterna straffa 400 000 elever som går i friskolor.
Det är viktigt att hålla koll på siffrorna och vara tydlig med vad man menar.
När jag tar fram siffror på hur många grundskoleelever som går i fristående grundskolor var det 172 000 elever läsåret 2020/2021. När man räknar in friförskolor och grundskolor blir det cirka 300 000 elever. De förslag som regeringen nu lägger fram om differentierad skolpeng handlar bara om grundskolan.
När man skriver att elever i friskolor straffas om skolpengen differentieras har man inte förstått skolpengens konstruktion. Det finns inte någon elev i fristående eller kommunala skolor som har en egen skolpeng. Skolpengen tillfaller huvudmannen som sedan genom sin resursfördelningsmodell fördelar resurser till sina skolenheter. Skolpengen följer med eleven till huvudmannen men det är inte elevens skolpeng.
Dessa åsikter har bara ett syfte, nämligen att framställa förslaget om differentierad skolpeng som ett förslag som leder till att elever i friskolor får minskade resurser.
Dra ner på marknadsföring?
Det kan bli så att fristående grundskolor får minskade resurser men det är ett beslut som huvudmannen fattar. De bestämmer om de ska skära ner på sina skolor eller på central administration och marknadsföring – och vilket beslut de fattar internt kan vi knappast lasta regeringen för. Det är viktigt att lägga ansvaret för vad de enskilda huvudmännen väljer att göra i knäet på de enskilda huvudmännen. De ska givetvis stå till svars för sina fattade beslut.
”Det är viktigt att lägga ansvaret för vad de enskilda huvudmännen väljer att göra i knäet på de enskilda huvudmännen”
Det tog dock inte slut där. Det var flera representanter för friskolelobbyn som skrev att nu kommer skolpengen minska med tio procent för enskilda huvudmän och att det kommer leda till att fristående huvudmän tvingas lägga ner.
Fristående huvudmän väljer själva om de vill driva skola eller inte. Det är frivilligt.
Om de väljer att lägga ner sina skolor är det de enskilda huvudmännen som ska ställas till svars för det. Björn Åstrands förslag innebär inte att skolpengen minskar med tio procent. Förslaget är inte ett rakt avdrag, det vill säga att alla kommuner ska göra samma avdrag. Det förslag som regeringen presenterar innebär att kommuner ska räkna ut vilka merkostnader de har som en följd av utbudsansvaret – och sedan motivera det avdrag de gör.
Detta kommer sannolikt leda till domstolsprocesser innan vi har en praxis för hur stort skolpliktsavdraget ska vara. Om något år kommer vi ha en praxis och kommunerna kommer ha landat rätt i sin resursfördelning.
Logiskt att differentiera
Det blev en hektisk dag i skoldebatten. Vi får inte glömma varför regeringen går fram med förslaget att differentiera skolpengen. Eftersom det är kommunerna som har det lagstadgade ansvaret att säkerställa att alla barn i kommunen har skolplacering, samtidigt som skolpengen är lika, blir det i praktiken enskilda huvudmän som får ersättningen för kommunernas utbudsansvar. Det är inte rimligt.
Om socialtjänsten får ett uppdrag av staten men ersättningen för uppdraget tillfaller trafikkontoret skulle nog många höja på ögonbrynen. Det är i praktiken så vår skolpeng är konstruerad. Det är dags att ändra på det nu och skapa en rättvis, likvärdig och effektiv resursfördelning till skolan.
