Mats Olin och Blanche Sande avslutar med att påstå att Karin Thurfjell har fel när hon skriver att skolan har blivit mer segregerad de senaste decennierna med hänvisning till Långtidsutredningens bilaga 7. Om man läser hela bilagan istället för bara en enskild rad i sammanfattningen ser man att Karin Thurfjell har rätt. I bilagan som är på drygt 300 sidor kan man läsa att omkring en fjärdedel av ökningen av skolsegregationen beror på skolval och fristående skolor medan tre fjärdedelar beror på boendesegregation, och i detta avseende har skolan blivit mindre jämlik och elever kommer via skolan idag i kontakt med en socialt mer begränsad kamratgrupp än tidigare.
Vi behöver ifrågasätta trovärdigheten i NMI:s rapport eftersom den är finansierad av Friskolornas Riksförbund, som har i uppdrag att försvara enskilda huvudmäns ekonomiska intressen.
Låt det sjunka in
Ett reportage som skapat starka reaktioner är Björn af Kleens reportage om makarna Bergström i Dagens Nyheter. Efter att det publicerades har af Kleen kallats för karaktärsmördare och det har antytts att han är en del av en konspiration mot friskolor.
Makarna Uvell är några av de som hårdast kritiserat reportaget. Rebecca Weidmo Uvell skriver på sin blogg:
”Inte en enda person borde från och med nu svara när Björn af Kleen ringer. Säg nej. Lägg på. Svara inte på sms. Du är inte intressant för honom, du är ett verktyg bara för att han ska kunna skriva ännu en artikel om att rika människor är ondskefulla rasister.”
Att Weidmo Uvell skriver på detta sätt borde inte förvåna någon vid det här laget. Det som däremot är anmärkningsvärt är att Johan Ingerö som är policyansvarig i Ebba Buschs partiledarstab citerar henne och sprider blogginlägget vidare på Twitter. Han citatretweetar med orden:
”Väldigt bra genomgång av en väldigt tveksam journalist. Och efter alla år med yrkesmässiga medierelationer känner jag igen det mesta.”
Johan Ingerö är inte en obetydlig person i sammanhanget eftersom han är en del av partiets innersta krets och kandiderar till riksdagen för Kristdemokraterna.
Låt det sjunka in att en företrädare för ett parti som aspirerar på regeringsmakten sprider inlägg där människor uppmanas att inte svara när en reporter på en av våra största dagstidningar hör av sig.
Hans vapen: ”Ofarligt dalmål”
Rebecca Weidmo Uvells man, Markus Uvell, stämmer in i uppmaningen att bojkotta Björn af Kleen:
”Jag fick själv en förfrågan från Björn af Kleen för en dryg månad sedan där han säger sig vilja prata om amerikanska kulturkonflikter som importerats till svensk politik. Med all sannolikhet planeras ny smutskastning. Jag rekommenderar alla att avböja hans intervjuförfrågningar.”
Även Johan Hakelius på Fokus sprider påståendet att Björn af Kleen skulle ha skrivit reportaget om makarna Bergström med syfte att karaktärsmörda dem:
”Amerikanerna kallar det ett yxjobb. Björn af Kleen har byggt sin karriär på – och bemästrat – journalistikens lustmord.”
Det tar inte slut där, även den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali citerar en artikel av Barbara Bergström som publicerades efter reportaget i Dagens Nyheter med orden:
”Detta är en viktig lektion i hur fientligt inställda journalister och deras anhang kan förnedra och baktala dig – och att ’verkligheten’ eller ’sanningen’ inte på något sätt är något skydd.”
Slutligen skriver Rebecca Weidmo Uvell ett blogginlägg där hon kritiserar Björn af Kleen:
”Vi har tröttnat på den arbetsmetoden af Kleen tillämpar, att med vän uppsyn och ofarligt dalmål nästla sig in i folks liv bara för att de ska fläta repet åt honom som han tänkt hänga dem med i en av landets största tidningar.”
Allt hårdare debattklimat
Det makarna Uvell, Hanif Bali, Johan Hakelius och Johan Ingerö har gjort efter reportaget om makarna Bergström är att sprida en bild av Björn af Kleen som tvivelaktig journalist. Det NMI har gjort i sin granskning är att framställa Karin Thurfjell som opålitlig i skolfrågor.
Syftet med angreppen kan inte förstås på något annat sätt än att man försöker tysta dem och uppmana människor att inte prata med dem när de ringer. Det är en farlig utveckling eftersom journalistikens viktigaste funktion i en demokrati är att värna det fria ordet. Yttrandefrihet är en sak, men det som främst tar skada efter reaktioner som dessa är människors yttrandetrygghet gentemot journalister, vilket är den allvarligaste konsekvensen.
Den utveckling vi sett den senaste tiden borde mana till både eftertanke och diskussion om hur det fria ordet bäst kan försvaras i ett allt hårdare debattklimat. Vi går snart in i 2022 och en stundande valrörelse där skolan kommer vara en av de viktigaste frågorna.
I den ena vågskålen finns friskolelobbyn som har i uppdrag att – och betalt för – att försvara enskilda huvudmäns ekonomiska intressen. I den andra vågskålen finns varje elevs rätt till en likvärdig utbildning varhelst den anordnas.
Lobbyisterna kommer använda varje chans de får att försvara de ekonomiska intressen som står på spel. Det enda sättet att inte låta friskolelobbyn komma undan med det är att försvara den fria journalistiken och inte låta sig påverkas av misstänkliggöranden av enskilda reportrar.
