Kanske låter formuleringen ”bromskloss” svepande. Men det finns många exempel. De gäller till exempel vägbyggen, gruvdrift och raffinering av fossila bränslen.

När facken inte har gedigen klimatkunskap och strategier går det som när Preem ansökte om ett nytt raffinaderi i Lysekil – en anläggning som hade blivit landets största utsläppare av koldioxid. Ansökan drogs visserligen till sist tillbaka av Preem som hänvisade till affärsskäl, medan den breda klimat- och miljörörelsen som hade organiserat mot raffinaderiet menade att segern var tack vare dem.

Och facket? Facket hade miljörörelsen emot sig.

Ulf Jarnefjord, som drivit klimatfrågan inom fackföreningsrörelsen i årtionden drar slutsatsen att avgörande kunskap saknas, och tänker sig att facken måste organisera en landsomfattande folkbildning. För det finns exempel på hur facken inte är bromsklossar, utan tvärtom tar täten.

ETC möter i veckans tidning fackliga aktivister i Storbritannien som konkretiserat fackets roll i klimatfrågan. Det innebär till exempel att inte automatiskt försvara alla jobb – utan att samtidigt fråga vilka jobb en framtida planet vi behöver.

Brittiska Sam Mason berättar om ett stort försök – som visserligen misslyckades – men som visar en framkomlig väg. Nu kämpar hon för att brittiska fack ska gå från att prata källsortering till att omskapa hela samhällsekonomin.

Du läser mer om hur det kan gå till i veckans tidning.

Där tar vi också pulsen på hur rörelser världen över firar 1 maj. Och vi ställer den tillspetsade frågan inför årets 1 maj-firande i Sverige: Vad har arbetarrörelsen egentligen att fira?

Du prenumererar för bara 19 kronor.

Trevlig helg och trevlig läsning!