AfD vill omedelbart stoppa vapenleveranserna till Ukraina.
Även om de kommer ha svårt att bilda allianser, kommer detta få stora effekter för den tyska debatten. Precis som alternativhögern i större delen av Europa och USA, har även AfD en förkärlek för Vladimir Putin. De vill omedelbart stoppa vapenleveranserna till Ukraina och återuppta gasimporten från Ryssland.
Putins självmotsägelse
Skrapar man på ytan, inser man att stödet för Putin vilar på antisemitiska konspirationsteorier om ett degenererat väst som korrumperats av judarna. Detta är inte helt olikt de föreställningar som de tyska nazisterna spred om Sovjetunionen, där judarna utmålades som den bakomliggande drivkraften för det kommunistiska projektet.
Samtidigt bygger Putin sin nationalism på det sovjetiska arvet och Peter den stores ryska kejsardöme. Trots uppenbar självmotsägelse i de två positionerna så har de gemensamt att det handlar om en dröm om ett mäktigt och fruktat Ryssland.
Nazisternas mordiska plan
Ett par dagar efter att den ukrainska offensiven i Kursk inleddes, cirkulerade en bild på en ukrainsk soldat med en banderoll med texten "Nightingale" och en symbol som liknade varghaken, en symbol som användes flitigt av SS. Namnet syftar på Nachtigallbataljonen, ett frivilligt ukrainskt förband som stred för Tyskland mot Sovjetunionen och som anklagats för flera övergrepp mot polacker och judar. Nachtigallbataljonen skapades på initiativ av Stepan Bandera, vars organisation sade sig kämpa för ukrainsk självständighet men gjorde sig skyldig till flera pogromer mot Ukrainas judiska och polsktalande befolkning.
I den ukrainska nationalismen är konflikten med grannlandet Polen en grundsten. Något som skapat problem mellan de två länderna när Bandera nu lyfts fram som hjälte av Ukrainas höger. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har försökt läka såren och hedrat de nästan 200 000 polacker som mördades av Banderas rörelse.
Bandera fängslades senare av Gestapo, eftersom Tyskland inte hade något intresse av ett självständigt Ukraina. Tvärtom, så var landet och dess befolkning målet för tysk slavkolonialism. I Generalplan Ost såg man framför sig att Ukraina och delar av Ryssland skulle bli tyska kolonier. Ett par miljoner ukrainare mördades, men målet var att 23 miljoner skulle dödas och resten skulle bli slavarbetskraft som skulle bygga det ariska riket.
Melonis medelshavsrike
De olika fascisternas förvirrande förhållningssätt till historien handlar inte endast om en lek med symboler. Det blottlägger också visioner om vad nationen borde vara. Det är inte bara i Tyskland som fascisterna vinner makt. I Italien, en av axelmakterna under andra världskriget, har de vunnit presidentposten, och i det dolda byggs tankarna om ett nytt medelhavsrike upp.
Den italienska premiärministern Giorgia Meloni från partiet Fratelli d'Italia (FdI) har beskrivits som den mest högerextrema premiärministern sedan andra världskriget. Partiet har rötter i den italienska fasciströrelsen och har drivit på en politik som till stora delar går i linje med högerextrema i resten av Europa – förutom när det gäller deras förhållningssätt till Ryssland.
Meloni har vid flera tillfällen uttalat ett tydligt stöd för Ukraina.
Även om företrädare för FdI tidigare har uttalat sig positivt om Putin, företräder partiet idag en atlantisk linje där man förespråkar en nära relation till USA och ser deras maktposition i världen som en garant för europeisk säkerhet. Meloni har vid flera tillfällen uttalat ett tydligt stöd för Ukraina. Hon har även dragit tillbaka Italiens medverkan i Nya sidenvägen-initiativet, ett massivt kinesiskt infrastrukturprojekt som Italien var ett av få västeuropeiska länder att ansluta sig till. Samtidigt har FdI öppnat upp för närmare militärt samarbete med Nato och tillsatt en försvarsminister som fokuserar på att bygga upp landets flotta. Även om Meloni har besökt Kina för att försöka bibehålla handelsrelationer, har hon också arbetat för att stärka relationen till Kinas största fiende: Indien.
I augusti genomförde det italienska hangarfartyget ITS Cavour övningar med den amerikanska flottan utanför Filippinerna och besökte Japan för att understryka deras samarbete. Detta är en stark signalpolitik i ett allt mer spänt läge i Stillahavsregionen.
Kolonialt inspirerad
Även om amerikanska soldater spelade en avgörande roll i att krossa den italienska fascismen på 1940-talet, verkar det inte vara några problem för Meloni att söka deras beskydd. Detta är en del av försöken att återuppliva drömmen om ett Italien som dominerar Medelhavet och därigenom blir en global maktspelare.
Den italienska amiralen och krigsteoretikern Giuseppe Fioravanzo skrev redan 1942 att i och med Suezkanalen är Medelhavet större än vad man vanligtvis tänker. Att kontrollera Medelhavet är att kontrollera handeln till Europa från Afrika, men också från Asien. Italien har sjösatt Mattei-planen, döpt efter grundaren av det italienska oljebolaget Eni, med syftet att säkra energihandeln från Afrika till Europa. Brottet med Kina och Ryssland ska ses i ljuset av detta.
Kinas och Rysslands inflytande växer i Afrika och det sätter länderna på kollisionskurs i kampen om Afrikas energiresurser. Här finns den röda tråden till FdI:s fascistiska rötter. Innan Benito Mussolini tog makten i Italien hade landet redan etablerat kolonier i Afrika: Eritrea, Somalia och delar av Libyen. Mussolini hade större visioner än så och hade som mål att utöka det italienska inflytandet. I ett fruktansvärt kolonialkrig dödades tio procent av Libyens befolkning för att bereda mark för italienska kolonisatörer. Målet var att sprida modellen till Egypten, Sudan och Afrikas horn. Heinrich Himmler, Hermann Göring och Rudolf Hess besökte alla Libyen för att inspireras. Där föddes tanken på Generalplan Ost. Nu vill Italien tillbaka till Afrika, inledningsvis med ekonomiska medel.
Inte gjort historieläxan
I fascisternas strävan efter nationell storhet följer ett spår av blod. Storheten mäts i rikedom och makt, saker som bara kan uppnås genom att beröva någon annan. Människan tycks inte kunna lära av historien, men historien kan förhoppningsvis göra oss mer redo för vad som komma skall. Vem vet vilken kostnad mänskligheten kommer att få betala för det fascistiska projektet den här gången.