Ryssland och Ukraina har tagit sina första trevande steg mot en permanent vapenvila. En fred – om vi ska kalla det så. I ett avtal, framförhandlat av USA mellan Ryssland och Ukraina, råder det numera vapenvila i Svarta havet. De punkter som blivit offentliga kretsar kring att attacker mot handelsfartyg ska upphöra, åtgärder för att stoppa angrepp mot energisektorn samt att Ryssland ska få hjälp av USA att återansluta sig till världsmarknaden vad gäller jordbruksvaror och gödningsmedel.
Att ett krig avslutas genom ett avtal, ett papper som dikterar hur det ska ta slut, är det vanliga. Men att vinna ett krig innebär inte alltid att freden vinns – och det är Rysslands utmaning.
USA öppnar upp för Ryssland
Zelenskyj har uttalat sig positivt om avtalet och uttryckt tacksamhet för den amerikanska insatsen. Det är dock tydligt att avtalet har tagits fram med ytterst lite inblandning från Ukrainas sida. Under Zelenskyjs presskonferens förklarade han att ingen vet vad som händer om någon bryter mot avtalet eller exakt vilka åtgärder som då ska vidtas:
– Vi får klaga till USA genom alla våra kanaler.
Avtalet står i tydlig kontrast till Zelenskyjs tidigare hårda linje. Även om jordbruksprodukter är en viktig exportvara för Ukraina går det inte att tolka avtalet som något annat än eftergifter till Ryssland – inte bara för att Putin gynnas av att kunna frakta varor från hamnen i Novorossiysk, utan också för att en återkoppling till världsmarknaden innebär förändringar kopplade till det globala banksystemet.
Det skulle innebära att USA rullade tillbaka den kraftigaste av alla ekonomiska sanktioner mot Ryssland – att blockera dem från Swift. I praktiken har detta inneburit att den ryska staten och ryska företag tvingats gå stora omvägar eller använda kontanter för att handla med utländska aktörer.
Tvingas betala dyrt för stöd
Det måste nu stå klart för Ukraina och Europa att den förhandlingsmodell som Trump förespråkar kommer att innebära en successiv förskjutning av kriget – bort från slagfältet och mot förhandlingsbordet. Där har Ryssland och USA ett gemensamt mål: att minska Amerikas militära inflytande i Europa.
För Ukraina innebär det att de kommer att behöva betala dyrt för allt amerikanskt stöd – och kostnaden kommer att öka över tid. Trots uppskruvad retorik från flera europeiska länder om intervention i kriget är detta inte realistiskt, och att ersätta den amerikanska vapenleveransen är knappast sannolikt. Detta innebär att Ukraina, över tid, riskerar att förlora det konventionella kriget och tvingas acceptera stora eftergifter. Det kan i sin tur förändra krigets karaktär.
Rustades för motståndsrörelse
I upptakten till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förberedde sig USA och Europa på att den ryska armén snabbt skulle uppnå ett övertag på slagfältet, inringa Kiev och tvinga fram en kapitulation. Då försågs Ukraina med vapen lämpade för så kallad asymmetrisk krigföring – eller, i folkmun, gerillakrig. Förutsättningarna för ett sådant krig bedömdes vara goda.
Ukraina är stort, och Ryssland skulle behöva ockupera omfattande delar av landet. Även om delar av den ockuperade befolkningen kan känna lojalitet med den nya regimen, krävs enorm skicklighet för att både bekämpa väpnade motståndsgrupper och samtidigt undvika att skapa fler fiender genom att utsätta civila för lidande.
En fred som uppfattas som orättvis, kombinerat med militära förberedelser för asymmetrisk krigföring i de ockuperade delarna av Ukraina, kan på sikt komma att kosta Ryssland mer än det pågående kriget gör. En permanent vapenvila köper Ryssland tid att bygga upp sin krigsmakt, men den kan också innebära att Ukraina drar in Ryssland i ett decennier långt gerillakrig.
Det hänger på stridsviljan
Om stridsviljan finns hos ukrainarna har de ideala förutsättningar för ett framgångsrikt väpnat motstånd mot en rysk ockupation: långa landsgränser, sympatiserande grannländer, en gemensam identitet och en tydlig vision.
Den typen av krig vinns inte genom ett avgörande slag eller storskaliga förluster. Ett gerillakrig vinns genom tusentals små nålstick som bryter ner fienden på ett politiskt plan. Till Trumps förtret har han små möjligheter att kontrollera en sådan konflikt.
