Under de 90 år han fick leva gifte han sig tre gånger, blev pappa till 6 barn, spelade bas med jazzgiganter som Stan Getz, Jan Johansson och Arne Domnérus och skrev musik till över femtio filmer. Men det kanske främst är hans odödliga tonsättningar av Astrid Lindgrens barnvisor som gjort honom mest känd för det svenska folket. Inget barn som har vuxit upp i Sverige de senaste fyrtio åren har kunnat undgå att lära sig klassiker som ”Idas sommarvisa”, ”Du käre lille snickebo, ”Fattig bonddräng”, eller någon annan visa av Astrid Lindgren som Georg Riedel tonsatt.

Hans liv började 1934 i Karlsbad, dåvarande Tjeckoslovakien.

Pappan var socialist och arkitekt, mamman barnläkare av judisk börd. När Hitler 1938 annekterade Österrike och krävde att även de delar av Tjeckoslovakien där det bodde tysktalande skulle höra till Tyskland, var familjen tvungna att fly. Släktingarna som blev kvar dödades av nazister, men Georg Riedel och hans familj fick ett nytt liv i Sverige. Han växte upp i Stockholm helt utan judiska traditioner, föräldrarnas gemensamma språk var tyska, och det enda som påminde honom om att de var judar var att familjen varje pesach fick matze-bröd av en bekant.

Trots att hans pappa Karl var en hängiven cellospelare på amatörnivå, och att föräldrarna introducerade honom för musik via familjekonserter på Konserthuset och Sveriges Radion ”Klassiska timme”, var de inte glada över hans val att bli musiker, men inget kunde stoppa honom. 

Det blev början på ett nytt kapitel i hans karriär, om än lite motvilligt eftersom han egentligen inte var förtjust i barnmusik

Efter att gått i Stockholms folkskolors sångklasser och varit en duktig elev kom han i kontakt med det som skulle bli hans livs passion: jazzmusiken. Den tog honom till Nalen, Fasching, folkparkerna, och till ikoniska samarbeten som skivan ”Jazz på svenska” som han gjorde tillsammans med den legendariske pianisten Jan Johansson. 

Efter Johanssons tragiska död i en bilolycka 1968, som tog mycket hårt på Georg Riedel, började han tonsätta Astrid Lindgren-texter. Det blev ett nytt kapitel i hans karriär, om än lite motvilligt eftersom han egentligen inte var förtjust i barnmusik. Men hans möten med Astrid Lindgren förändrade den avoga inställningen och sammanlagt kom han att skriva musiken till nio av hennes berättelser, det blev platinaskivor som såldes i över en miljon exemplar och sångerna kom att prägla många generationers barn och unga.

Georg Riedels längtan att återknyta till sitt judiska arv kom först i livets slutskede. Det sista musikaliska projekt han medverkade i var ”Georg Riedels Jiddishland”, ett dubbelalbum som släpptes hösten 2023 där hans välkända barnvisor med texter av Astrid Lindgren och Gunilla Bergström tolkats till jiddisch av Salomon Schulman. Albumet innehåller också 14 helt nykomponerade låtar av Georg Riedel med texter av honom själv och hans dotter Channa. 

När jag i samband med skivsläppet och den utsålda releasekonserten på Fasching, som den då 89-åriga Georg var för sjuk och trött för att medverka på, fick en pratstund med honom på telefon konstaterade han att nästan alla nya sånger gick i moll.

– Det passar mig. Visst, jag är ofta en glad person, men det var härligt att få skriva klagovisan ”Dos kloglid” i moll med den dystra textraden ”jag vill alltid vara grå och dyster”. 

När jag frågade varför han väntat hela livet på att göra en skiva på jiddisch blev han först tyst en lång stund. Jag hörde hans djupa, tunga andetag i telefonluren. Med en gammal mans allvar i rösten och stråk av sorg svarade han till sist:

– För att jiddischmusik behövs mer än någonsin, med tanke på hur förfärligt det ser ut i världen idag.

Georg Reidel avled på söndagskvällen, efter en tids sjukdom.

Uppdatering: I en tidigare version av texten angavs att Riedel skrev musiken till ”Här kommer Pippi Långstrump”. Den skrevs av Jan Johansson.