Självklart måste staten skydda företag och privatpersoner när marknaden förvandlas till en spekulationshärva som drabbar enskilda vilka inte kan skydda sig.

Men de här förslagen gör det svårt att skydda de som verkligen behöver ekonomiskt skydd samtidigt som de innehåller åtgärder som bromsar klimatomställningen.

Mikael Damberg skjuter vilt med en serie förslag där inget leder till omställning. Att ge så kallade ”helikopterpengar”, det vill säga att staten skänker pengar direkt till alla i samhället som äger en bil, är faktiskt det minst dåliga förslaget. Det skyddar till viss del låginkomsttagare – man håller uppe inkomstnivån en aning och motarbetar då den panik som annars kan uppstå när berget av nya kostnader växer. Men summan är för liten. En kraftig inkomsthöjning för alla med låga inkomster skulle vara en betydligt mer effektiv lösning. Det här har inget med Putins krig eller ”Putins dieselpris” att göra, utan är som en del stöd under coronapandemin: ett direkt försök att skydda de som har minst.

Tråkigt nog innebär sådana pengar att även de som inte behöver stöd får samma dusör. Hittills har regeringen inte velat utmana de borgerliga med proportionerliga stöd, det vill säga mer till de fattiga och lite till de rika. Dambergs helikopterpengar innebär dock inte automatiskt att mer diesel eller bensin konsumeras. Eftersom även maten blir dyrare kan pengarna lika gärna läggas där. 

Sänkningen av skatten på bensin och diesel är dock mer problematisk eftersom den å ena sidan är för liten för att påverka människors plånböcker, å andra sidan en direkt stöt mot klimatomställningen, där vi alla vet att vi snabbast möjligt måste få bort olja, kol och gas.

Det som behövs är istället ett paket som direkt syftar till öka andra typer av transporter. Det kan handla om pengar till de som kan cykla till jobbet. (Möjligen kan det åstadkommas med en nytt reseavdrag som ska läggas fram). Halverade kollektivtrafikbiljetter över hela landet, sänkta priser på tågresor inklusive godståg samt ett mycket kraftigare proportionerligt stöd för byte till elbil är andra åtgärder. I det senare skulle den med låga inkomster kunna få mycket mer i bytesstöd, säg 200 000 kronor, medan höginkomsttagaren får nöja sig med 20 000. 

Att bara förlänga det stöd som redan finns är knappast en satsning.

Det Damberg gör med skattesänkningen är att delta i ett race som M, KD och SD driver och där han alltid kommer vara förlorare. Statens skatteintäkter har stigit kraftigt på grund av de höjda priserna. Det är momsen som ökar och enligt SVT:s uträkning handlar det om en miljarder per månad i extra pengar. 12 miljarder per år. Men sänkt drivmedelsskatt handlar om 3,7 miljarder på helåret.

Skattekverulansen kommer inte minska, det blir för lite i plånboken och samtidigt något som kommer användas för att vänta med omställningen – inte accelerera den.

Nooshi Dadgostar går in i frågan med en ännu extremare prispolitik, där ett maxtak på 18 kronor för diesel ska erbjudas. Det betyder rimligen momsfrihet för utsläpp, det är svårt att hitta någon annan kostnad som så drastiskt kan sänka priset. Det här är en ännu sämre politik än den Damberg lägger fram och inte heller den hanterar byte av trafiken, vilket vi borde göra så snabbt vi bara kan. Den konserverar dagens förstörande trafik med motivet att vanligt folk inte har något val. Men politikens uppgift är ju att ge människor möjlighet att välja annorlunda, inte stödja inlåsningen i utsläppsfällan som vi lever i.

Per Bolund kräver ett riktat stöd som blir omkring 4000 kronor för människor som behöver bilen på landsbygden och i jordbruket. Det går åtminstone till en grupp som har svårast att snabbt byta till eldrift (bönder). MP har svårt att svara på skattesänkarförslagen från de andra partierna och fortsätter istället på tesen att vi ska producera biobränsle i landet för att mota Putins olja och utsläpp. Samtidigt vet MP att biobränsle varken minskar utsläpp eller gynnar den biodiversitet som partiet vill värna. Bioråvaran är importerad och de ”långsiktigt hållbara affärerna” som inblandningen av biobränsle ska leda till är ju en kortvarig resa som faktiskt innebär att man höjer bränslepriserna till ingen direkt klimatnytta. Det har aldrig sålts så mycket biobränsle i Sverige som nu och ändå börjar branschen bli desperat eftersom lönsamheten blir alltför låg. Det är talande att biobränslenas lobbyorganisation Svebio precis gick ut och krävde stopp för stöd för byte till elbil.

De höga diesel- och bensinpriserna ändrade svensk trafikdebatt på en vecka. Partierna försöker kryssa mellan ren populism och att behålla ansiktet i klimatfrågan.

Det kommer inte att gå.

Vid en kris löser man inte problemet genom att förlänga det.