Varför vann de? Jo, tack vare sin sammanhållning och ett enormt stöd från människor omkring – inklusive några LO-anslutna klubbar – som på bara några dagar fyllde på Hamnarbetarförbundets strejkkassa med 1,5 miljoner kronor.
Solidariteten lever.
LO:s inställning är värd att kommentera. Istället för att vara solidariska har LO-ledningen förhållit sig passivt och hårdnackat hänvisat till sin organisationsmodell, den så kallade industriprincipen som avgör vilken organisation som organiserar vem. Ett principiellt resonemang som i förläggningen inneburit en förhoppning om att arbetsgivarna skulle ha ihjäl det mindre Hamnarbetarförbundet genom att dränera deras strejkkassa.
Industriprincipen är inte fel i sig, den handlar om att eftersträva enighet i den fackliga kampen – men dogmatiska hänvisningar till principer är däremot farligt. Varje situation måste analyseras, och i den här konflikten hamnade LO-ledningen på fel sida, eftersom de faktiskt agerat mot en fackförening som står upp för de anställdas villkor och vägleds av arbetarrörelsens värderingar.
Värst med LO-ledningens agerande i hamnkonflikten är att den pressat fram en strejkutredning, som mynnat ut i en begränsning av strejkrätten som är planerad att bli lag den andra maj. Hade den kommande lagen hindrat Hamnarbetarförbundets strejk?
Kanske – men det är inte helt säkert. I Göteborg pågick för bara några månader sedan en liknande konflikt i liten skala, då LO-förbundet Handels varslade om strejk när ett catering-företag ville förlänga ett förmånligare kollektivavtal med LO-förbundet HRF.
Hade den konflikten varit möjlig med den nya lagen? Kanske – men det är inte heller helt säkert. Olika experter gör i dagsläget olika bedömningar av hur den kommande lagen ska tolkas. Vi är alltså på väg att få en inskränkning av strejkrätten på halsen för att LO-ledningen ville smälla Hamnarbetarförbundet på fingrarna – utan att en sådan lag nödvändigtvis hindrar en liknande konflikt framöver.
Vad har vi fått då? Jo, en potentiell möjlighet för arbetsgivare att avtalsshoppa genom att välja det kollektivavtal som är mest förmånligt för dem vad gäller lön och anställningsförhållanden – utan att andra fackliga organisationer i samtliga fall får ta till stridsåtgärder.
Den enda rimliga slutsatsen är enkel – stoppa lagförslaget till inskränkt strejkrätt i papperskorgen, Ylva Johansson! Strejkrätten är en fundamental rättighet i en demokrati, den är dessutom grundlagsskyddad och förankrad i internationella konventioner. Den ska lämnas orörd!