Det kan bli Dumpens död

Härdsmälta, haveri, tuppfäktning, gyttjebrottning. Jag ska inte försöka sammanfatta måndagens debatt på Publicistklubben. Mycket av samma anledning som min kollega Christoffer Röstlund Jonsson valde att avstå den, men också för att det kanske blev värre och sämre än vad även han, som granskat dem mest av alla, faktiskt hade kunnat föreställa sig.

Låt mig delge ett sammanfattande citat i sin osaklighet:

”Jag sover gott om nätterna, kan se mig själv i spegeln. Men Janne Josefsson bryr sig mer om köttfärs än om barn” sade Patrik Sjöberg och refererade till ett gammalt Uppdrag Granskning-avsnitt.

Dumpens Patrik Sjöberg och Sara Nilsson, grävveteranen Janne Josefssonoch moderator och PK-ordförande Robert Aschberg skulle naturligtvis debattera publicistiska frågor. Det gjorde de inte.

Med på scen var även juristen Ängla Pändel, expert på internetjuridik. Med alltför glesa mellanrum lyckades Aschberg bryta igenom de andras ”men du då”-fäktning och ge Pändel ordet, som sakligt redogjorde för vad lagen säger i frågor som förtal och brottsprovokation.

Men det var när de alla skulle ge sitt slutord som Ängla Pändel sade det som kan omkullkasta hela Dumpens verksamhet, men som också bör rapporteras om av media av andra orsaker.

Dumpen har frivilligt utgivarskap som bygger på att deras pedofilkatalog kan kategorisera dem som en databas. På samma sätt som Lexbase eller, nu än mer relevant Mrkoll. I ett pågående rättsmål, där en kvinna har stämt Mrkoll för att man kan söka på henne och se att hon har åtalats, har Högsta domstolen bett Hovrätten att bevilja prövning om Mrkoll kan bryta mot GDPR. Eftersom Mrkoll har utgivningsbevis dömde tingsrätten att de skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen, som med utgivningsbevis trumfar GDPR.

Jag ringer upp Ängla Pändel och ber henne utveckla, men vill först höra om hon hämtat sig från debatten.

– Det har aldrig känts som att jag stått på scen så länge, säger hon om debattimmen.

Åter till det juridiska.

Prövningen i hovrätten ska avgöra hur förhållandet mellan det svenska grundlagsskyddet och GDPR. Specifikt när det kommer till frivilliga utgivningsbevis, som i Mrkolls fall.

Vad innebär rättegången mot Mrkoll för Dumpen?

– Det finns en möjlighet att domstolen kommer att begära ett förhandsavgörande i EU-domstol för att få klarhet i hur EU-rätten bör tolkas i detta fall. Men skulle frågan slutligen landa i att GDPR ska tillämpas på dessa databaser kan det resultera i att hemsidor likt Dumpen kan behöva följa samtliga krav enligt GDPR, till exempel rätten till radering och förbudet mot behandling av uppgifter om lagöverträdelser.

Det centrala utifrån ett journalistiskt perspektiv är i någon mån hur det bekräftar att Dumpen inte kan ses på med samma ögon som andra publikationer och journalister. Åtminstone så länge de inte ansluter sig till det medieetiska systemet eller blir en periodisk tidskrift och då får automatiskt grundlagsskydd. Gårdagens usla debatt bekräftar bara det.

Dumpen säger sig vilja förändra lagstiftningen. Men, som Ängla Pändel också säger, vore det bättre att göra det genom att gå med i det medieetiska systemet för att bli prövade där.

Åtminstone om de envisas med att kalla sig journalister.

Vad gäller rättsmålet mot Mrkoll kan följderna bli långt mycket vidare, och då slå mot även de mest seriösa aktörerna som många branscher, däribland journalister och jurister, använder sig av på daglig basis.