Ett av Sveriges vanligaste trädslag är kanadensisk contortatall. Den växer på en yta större än en miljon fotbollsplaner. Varje år levererar plantskolorna just nu 7–8 miljoner plantor av contortatall i Sverige.
Skogsstyrelsen och skogsbruket vill ha mer plantager av contortatall i Sverige.
Naturvårdsverket varnar för detta. I en remiss till Skogsstyrelsen (november 2021) skriver verket att ”Det finns stora risker förknippade med att öppna upp för en bred användning av contortatall i större delen av landet. Självspridning av contorta kan få förödande effekt på den biologiska mångfalden då inhemska arter trängs undan.”
Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet gav för några år sedan ut en rapport över främmande arters effekter på biologisk mångfald. Värstingarna placerades i klassen ”mycket hög risk”. Till dessa hör contortatallen.
Att den inte är bra för det svenska växt- och djurlivet struntar skogsbruket i. När den introducerades sa man dessutom att contortatallen inte skulle självsprida sig i naturen då kottarna öppnar sig först efter stark värme från skogsbrand (serotina kottar). Det visade sig vara fel. Självspridda plantor finns redan i en stor del av Sverige.
På 1980-talet var planen att ersätta delar av fjällskogen i Sverige med contortatall. Genom att brutalt hyggesplöja marken med djupa diken skulle plantorna överleva bättre i svåra klimatlägen. Kritiken mot hyggesplöjningen kom mycket tidigt från rennäringen eftersom lavbetet totalförstördes.
Miljörörelsen rasade och hyggesplöjning förbjöds i början av 1990-talet. Den ersattes av harvning och fläckmarkberedning, som även de är groteska ingrepp i naturen.
Hur som helst har contortatallen märkligt nog aldrig förbjudits. När den planteras på renbetesmarker minskar mängden lav både på marken och på träden. Contortatallen växer nämligen ofta i täta bestånd med besvärliga grenar. Det gillar inte lavarna. En riktig ”skitskog”, sa en renägare om contortatallen i SVT:s dokumentär ”Arvet och tystnaden” som visades i december i fjol.
Man kan förstå ordvalet, inte minst med tanke på att dagens skogsbruksmetoder minskat mängden renlavar på marken med 70 procent i norra Sverige. Contortatallen förbättrar inte situationen. Med ett varmare klimat vet vi att rennäringen kommer att få ännu större problem med markbetet på vintern än idag. Reservbetet i form av hänglavar på träden finns knappt längre på grund av att skogsbruket avverkat dessa äldre skogar. Och fortsätter att göra det.
