Men det finns ett äkta motstånd som handlar om synen på offentliga investeringar och delvis även synen på investeringar överhuvudtaget.

För de konservativa handlar det om att man helt enkelt inte vill ha mer tåg.

Istället ser KD, M och självklart SD flyget som motorn i trafiksystemet i en kombination med ännu mer vägar och stora satsningar på privatbilism utan kollektiva inslag. Järnväg är ju alltid, till sin natur, kollektiv.

Det handlar inte om kostnader för höghastighetsbanor, alla politiker är väl medvetna om det enorma finansiella överskotten i offentlig sektor (+1 300 miljarder) och alla är medvetna om att det skulle räcka med att AP-fonderna köpte statsobligationer i fem år för att hela satsningen skulle vara finansierad.

Utan det handlar om att man vill se fler bilar och mer flyg. Just nu är det svårt att argumentera för. Alltså låtsas man som om det handlar om annat.

Ett sätt är att ställa eldrift på vägar (trådar till långtradare på motorvägarna) mot fler tågbanor. Men elvägar finansieras ju av lastbilarna som åker på dem och tågen av oss gemensamt. Det finns ingen motsättning när det gäller omställningen till ren drift.

Motståndet mot järnväg är gammalt i Sverige. Även S har i decennier drivit en politik mot järnväg och för mer långtradare och mer flyg. Det är bara de senaste årens samregerande med MP som tvingat fram en annan inställning. Hur djup den är vet ingen men att S fortsatte nedskärningarna på underhåll av järnväg som började med Carl Bildts regering, är kanske en hint om att stödet får tågen inte är djupt. Mindre S-styrda kommuner är sällan positiva utan ser det som en storstadssatsning trots att ny järnväg framförallt skulle innebära möjlighet till fler lokala tåg på våra banor.

Politiskt är valet alltså inte höghastighetståg eller lokala tåg. Politiskt handlar det om att skydda flyget och fortsätta med mer motorvägar.

De inom miljörörelsen som tror att klimatpolitik kan handla om att bromsa de investeringar som kan göras för att minska koldioxidutsläpp och ersätta dem med en minskad ekonomi, en mer lokal ekonomi och en mindre transporterande ekonomi, har möjligen en framtid om de värsta scenarierna för klimatkollapsen snabbt slår in.

Men att idag bygga offentliga investeringar på den idén är nog att göra framtiden onödigt svår.

Det är inte pengar som saknas.

Klimatpolitiskt kan idag bara snabba tåg få bort flyg.

Och banorna behöver för övrigt inte byggas i betong. Våga tro på trä nu när den utvecklingen verkligen tagit fart.