Samtidigt så ska det medges att jag själv nyligen satt naglad framför det mycket speciella avsnittet av ”Wahlgrens värld” där Hans Wahlgren går bort i själva programmet. Vi får se när Pernilla Wahlgren begraver näsan i hans fortfarande otvättade morgonrock, hela familjen gråter och kameran zoomar in på hans nattduksbord som står orört sedan dödsögonblicket (mobilen, en kam, ett pass).
Det är fängslande tv. Och det första avsnitt av Bianca by night var tydligen en tittarsuccé. Vi är inte trötta på influencers, vi vill ha mer.
Denna kändisfixering tycks ha smugit sig in i samhällets alla vrår. Tv-tablån som förut var en plats där en vanlig frisör från Örebro kunde bli ett namn, har ersatts av program där kända människor gör saker tillsammans (segla över Atlanten, baka, bo på slott). Samma sak gäller i bokhandeln – som skulle kunna vara en fredad zon. Även där möts du av influencers i form av självbiografier som säljer mer än vanliga skönlitterära verk. Och för den som inte nöjer sig med familjen Wahlgren/Ingrosso, kommer snart serien ”Girls of Sthlm”, där vi får följa influerarna Lovisa Worge, Hanna Friberg, Klara Elvgren (Tanbyklara) och Alice Stenlöf. Puh.
Kulturjournalisten Daniel Björk beskriver ett trendbrott bland influencers i SvD 4/1. De välpolerade (demure?), ordinära influencers som befinner sig i mittfåran är på väg bort för att ersättas av mer utstickande ideal. En stil som vinner mark är skränig och kaxig ”kaosestetik”. Långt åt det andra hållet finns ”tradwife” – mormoner och traditionella kvinnoideal. Som exempel nämner han den amerikanska influencern Nara Smith, känd för videos där hon visar upp en perfekt värld där hon ständigt viskar. Björk menar att hon är ”perfekt för Trumperan 2.0”.
Huruvida Nara Smith har en Trump-agenda kan diskuteras, men flera influencers har helt klart tagit steget till politiken. ”Polfluencing” har blivit ett begrepp.
Att politiker och influencers kan ha nytta av varandra är inte nytt. 2018 samarbetade Annie Lööf med såväl Margaux Dietz, Bianca Ingrosso och Isabella Löwengrip under valspurten. Nästa valrörelse, 2022, kunde vi se hur influencern och youtubern Jonas Fagerström (vars humortrio JLC 2024 utnämndes till andra mäktigaste på sociala medier efter Sverigedemokraterna) gjorde roliga (definitionsfråga) sketcher med Ulf Kristersson. Influencern Chandni Bhagat lockade väljare till det hindunationalistiska partiet Bharatiya Janata Party (Indiska folkpartiet) under 2024 och senast i somras skrev Therese Lindgren en debattartikel i Aftonbladet om att influencers borde ”kränga politik”, eftersom antidemokratiska makter är experter på sociala medier. Inför presidentvalet 2024 samlade Joe Biden 100 influencers i Vita Huset. ”Ni är källan till nyheterna, ni är de nya möjligheterna, ni är det nya genombrottet i hur vi kommunicerar”, förklarade han.
Att tro att influencers inte skulle nå politiken är lika naivt som att tro att bokhandeln skulle vara en fredad zon. Vi lever i en värld där allt är till salu.
George Lukács (1885-1971) menade redan 1923 i essäsamlingen ”Historia och klassmedvetande” (som brändes på nazityska bokbål), att vi lever så djupt inne i kapitalismen att vi ”förtingligar” mänskliga relationer. Han kallade fenomenet ”reifikation”.
Influencers blotta existens är ett tecken på att teorin stämmer. De säljer sin personlighet, sitt privatliv och gör mänskliga relationer profitabla. Att influencers också beblandar sig med politik är logiskt eftersom Lukács var övertygad om att reifikationen skulle gå allt djupare i takt med kapitalismens framfart.
Och här står vi nu. 2024 kom två influencers in i Europaparlamentet. Alt-right-profilen Alvise Pérez, ledare för det spanska extremhögerpartiet Se acabó la fiesta, och den cypriotiske Fidias Panayiotou, vars valkampaj enbart drevs av popularitet på sociala medier.
Vid Donald Trumps sida står super-polfluencern Elon Musk, även känd som världens rikaste människa. Tillsammans siktar de högt. I sitt installationstal sa Trump att de skulle sätta en amerikansk flagga på Mars. Elon Musk log, gav två tummar upp. Kort därefter höjde han armen och heilade.
En del menar att man inte ska överdriva influencers påverkan. Den tiden är förbi. Och det är farligt att inte inse det.