Vad arvingen också vet är att pengar kan manipulera sanningen. Genom medieimperiet och köpt tystnad kommer bilden av den monstruöse mogulen snart kunna vridas till oigenkännlighet.
Allt går att köpa. Även historieskrivningen.
I Herman Diaz andra roman ”Egendom”, heter imperiebyggaren Andrew Bevel. Han är en obscent rik finansman som redan vid barnsben utmärker sig med ett brådmoget intellekt, och som under 1920-talets börskrasch lyckas mångdubbla sina redan svindlande rikedomar genom operationer på en skälvande världsekonomi som leder fram till den stora depressionen 1929.
Miljontals människor mister sina investeringar och tillgångar. Men ett societetspar, Andrew och Mildred Bevel, lyckas inte bara undgå katastrofen – utan även få sin redan stora rikedom att växa till astronomiska mått. Det skygga paret förbryllar en hel finansvärld. Vad är hemligheten bakom den närmast klärvoajanta förmågan att kunna förutspå börsens nästa steg?
I ”Egendom” landar fyra manuskript i läsarens händer, som alla berättar historien ur olika opålitliga berättares synvinklar.
Den bästsäljande romanen ”Förvillelser” baserad på Andrew Bevels liv, skriven av en fiktiv författare.
Bevels ofullbordade självbiografi.
Hans spökskrivare Ida Partenzas memoarer.
Och slutligen: Ett bokslut av frun Mildred.
Delarna skapar ett fängslande spänningsbygge befolkat av egensinniga intellekt, strategiska societetsdamer och disciplinerade matematiska snillen som surfar på världsbörserna medan nya skyskrapor byggs utanför kontorsfönstret på Wall Street.
Gradvis rullar Hernan Diaz skickligt upp både finansvärldens mörka baksidor och gåtorna kring Andrew Bevel och hans fascinerande fru Mildred.
I första delen beskrivs Andrew Bevel som ett tillbakadraget geni som betraktar materiella extravaganser som en vulgär börda och av ren matematiskt besatthet får sitt kapital att växa.
”Han blev fascinerad av pengars böjlighet – hur de kunde bändas bakåt och tvångsmatas med sin egen kropp”.
Men huvudpersonen Andrew Bevel är inte nöjd med bilden i den bästsäljande romanen, där hans mystiska fru Mildred kollapsar i psykisk ohälsa på en privatklinik i Schweiz och han själv anklagas för att kallblodigt ha manipulerat börsen under kraschen.
I del två, som utgörs av Bevels egna memoarer, låter historien helt annorlunda. Det ofärdiga manuskriptet blir både ett försvarstal och en skönmålning där hans finansiella investeringar i själva verket räddade arbetstillfällen och skyddade både det fria företagandet och nationens hälsa. Föga förstår han att han i läsarens ögon snarare framstår som en hänsynslös kapitalistromantiker med Ayn Rand-keps.
”Egendom” skulle med sina fyra manuskript kunna kännas som ett konstruerat bygge, i stil med Paul Austers krystade romangrepp där magisk metarealism ständigt lurar runt hörnet i ännu en ”oväntad vändning”. Men i takt med att fler lager byggs på förvandlas ”Egendom” istället till en elegant och mångbottnad gestaltning över villkoren för både historieskrivningen och romankonsten. Genom spökskrivaren Ida tar också hustrun Mildred form som romanens mest intressanta huvudperson, vars överlägsna intellekt effektivt mörkats av den gaslightande mogulen.
Hernan Diaz har med ”Egendom” skrivit en elegant bladvändare om hur rikedomar ackumuleras genom stöld. Om hur lögner sprids till doften från cigarrök och cognac i kupor av kristall och hur en berättelse inte nödvändigt blir bäst när den är alldeles sann.
Ett medryckande pussel om de förmögna pamparnas smutsiga affärshemligheter - som de med astronomiska rikedomar kan förvandla till berättelsen om ett häpnadsväckande geni.
