När kärnkraften i Frankrike sedan fick oplanerade problem, och landet gick från att vara världens största elexportör 2021 till en nettoimportör 2022, blev det kris i EU. Men Sverige hade Europas lägsta elpriser samtidigt som vi var Europas störste elexportör.
Fossilfri el och möjligheten att fortsätta bygga billig vindkraft fick energiintensiv industri att betrakta Sverige som ett land att investera i för att ersätta fossila bränslen med el.
Tidöpartierna har istället valt en politiskt planerad utbyggnad av kärnkraft, vars el kostar mellan 100 och 150 öre per kWh. För att lyckas med det stoppas systematiskt utbyggnaden av vindkraft i syfte att få upp elpriset samtidigt som det införs en uppsättning planeringsregler som ska gynna just kärnkraften.
Därtill anstränger sig Tidögänget för att öka konsumtionen av fossila bränslen. Vid det senaste årsskiftet höjdes skatten på el, samtidigt som skatten på diesel sänktes så att fossil diesel nu beskattas mindre per energienhet än fossilfri el.
Den här politiken kommer att drabba kommande generationer som ska hantera radioaktiva föroreningar och avfall samt anpassa samhället efter snabba klimatförändringar och flyktingströmmar.
Men regeringen ger sken av att den ändå är kortsiktigt och egoistiskt lönsamt.
Statsminister Ulf Kristersson (M) säger enligt Göteborgs-Posten att skälet bakom att överge dagens klimatmål är att vi i Sverige först måste bli rikare för att sedan kunna minska våra utsläpp som förstör världen.
Men politiken gör oss inte ens kortsiktigt rikare.
Kärnkraftens direkta kostnader måste betalas när reaktorerna byggs. I den offentliga debatten har det hittills använts felaktigt låga siffror om vad kärnkraft kostar från en falsk konsultrapport publicerad av företaget Energiforsk.
Alla rapporter från Energimyndigheten, Svenskt näringsliv och diverse akademiska institutioner som använt Energiforsks siffror är därför också missvisande. Med de felaktiga siffrorna till grund har det argumenterats för att kärnkraft kan ge ett billigare stabilt elsystem är förnybar energi. Nu ska istället kärnkraften subventioneras även om det kostar dubbelt så mycket som med förnybar el.
Om dessa kostnader läggs på industrin slås den ut på världsmarknaden – så det blir hushållskunder eller skattebetalarna som får bära den ekonomiska bördan.
Många hushållskunder kan sätta upp solceller och bygga egna lokala elnät för att slippa betala för dyr kärnkraftutbyggnad. Förmodligen måste skattepengar därför tas från vård och skola eller så höjs skatten.
Hur hög kostnaden blir för att öka det svenska beroendet av importerad fossil diesel – istället för att använda el och förnybara drivmedel som produceras i Sverige – beror på hur mycket Ryssland får möjlighet att exportera.
Det som gör Tidöpartiernas argument plågsamt verklighetsfrämmande är att man inte vill se och använda de verkliga industriella möjligheterna.
Den internationella energimyndigheten i Paris, IEA, publicerade i slutet av maj en rapport som konstaterade att det ger lägre kostnader och mer välstånd om utbygganden av billig förnybar el skyndas på. Kostnaderna för solel, vindel och batterier är alltså nu så låga att energikostnaderna sänks och vi blir rikare om vi bygger snabbare. Denna slutsats är går helt på tvärs med det Sveriges statsminister påstår.
USA har under ett drygt decennium minskat fossil elproduktion och kärnkraft och istället byggt ut förnybar el. Det gjordes även under Donald Trump.
Kina beter sig lika rationellt. Landet minskar andelen fossil elproduktion och har börjat minska sina utsläpp av fossil koldioxid – trots god ekonomisk tillväxt. Andelen fossil elproduktion minskade från 67,4 procent i mars 2023 till 63,6 procent i mars 2024 och koldioxidutsläppen med tre procent, enligt Carbon Brief. Förra året byggde Kina lika mycket ny solel som resten av världen: 200 GW. Elproduktionen med sol och vind har, var och en för sig, gått om kärnkraften i Kina.
Det är generande att medan Kina ser de industriella möjligheterna med att använda billig el för att ersätta fossila bränslen, beskriver politiker i Sverige ny teknik som ett problem.
Den svenska regeringen går nu så långt att den med skatter och regler försöker blockera utvecklingen för att gynna fossila bränslen och kärnkraft – trots att det ökar kostnaderna för svenska hushåll och industrier.
För internationella industriledare och forskare framstår motiven bakom den svenska politiken som obegripliga. På bara ett par år har Sverige gått från att vara ett land att investera i, till ett land att undvika på grund av energipolitiken.