Att pengar har med saken att göra är knappast en vild gissning. Okunskap kan vara en annan förklaring. Förvillelse en tredje. I samtliga fall är språket ett verktyg som både kan hjälpa och stjälpa. Språket inte bara beskriver, utan formar också vår verklighet.

I debatten har naturgas länge varit det förhärskande begreppet för fossilgas, oavsett vilken form den antar. Ordet natur signalerar trygghet – något vackert, ofarligt och flödande. Samtidigt döljer det att gasen har ett fossilt ursprung vilket kan få den att framstå som oskadlig i klimatsammanhang. 

Reportaget idag visar att detta är långt ifrån sanningen. Ändå har energikällan tidigare lanserats som en ”frihetsgas” av det amerikanska energidepartementet. Dessutom kämpar enskilda länder och lobbyorganisationer med näbbar och klor för att klassa den fossila gasen som ”hållbar” – trots att produktion och förbränning bidrar till utsläpp av både metan och koldioxid.

Dagens ETC vill inte medverka till förskönande beskrivningar som döljer verkliga klimatbovar. Därför är det för oss självklart att använda ordet fossilgas istället för naturgas i rapporteringen. 

Vår hållning är att journalister inte slappt bör återupprepa ordval – med betoning på val – som branschaktörer medvetet mejslat fram för att i decennier vilseleda och tona ned klimathotet. 

Det blir greenwashing iklädd journalistisk mantel.  

Den som läser Dagens ETC ska känna sig trygg med att vi inte är en del av det.

I samma anda tog vi 2019 ett mer övergripande beslut om hur vi rapporterar om klimatkrisen, inspirerat av brittiska The Guardian som då gick ut med ett liknande initiativ. 

”En ny verklighet behöver ett nytt språk”, skrev chefredaktör Andreas Gustavsson i en ledartext som berättade att vi inte längre kommer att använda ord som klimatförändring och global uppvärmning. Båda begreppen tecknar bilden av skeenden utan dramatik, skeenden som pågår under kontrollerade former, långsamt och metodiskt. Men det stämmer inte överens med verkligheten där klimatkrisens effekter redan syns tydligt och den ekologiska kollapsen med förstörda korallrev, skövlade skogar, försurade hav och utdöda arter fördjupas i en rasande takt. 

Istället för förändringar talar vi om klimatkris, klimatnödläge eller ekologisk kollaps och istället för uppvärmning använder vi ordet upphettning.

Det handlar inte om alarmism, inte om att gotta sig i en apokalyps eller skriva överdrivet spektakulärt för att generera klick. Det handlar om den grundläggande journalistiska principen att beskriva verkligheten så sanningsenligt som möjligt. Att anpassa språkbruket efter ny forskning och hur krisen manifesterar sig fysiskt borde därför vara en princip för alla mediehus. 

Precis som inom sjukvården handlar det om att få diagnosen rätt. Det är först när vi förstår dess symtombild vi kan agera för att mildra och bota.