Så hur ligger läget i svensk politik? Ja, det är mer eller mindre stiltje, åtminstone på nationell nivå. Men tittar vi på Stockholm finns det spännande observationer, i synnerhet för partierna i mitten.

Det mesta pekar på att C skulle bli vågmästare om det var val idag. Och i det finns ett litet, litet hopp om att vi äntligen skulle kunna få ett rött styre i regionen, efter snart 15 års blå privatiseringshets.

I Stockholmsregionen har MP och L tappat kraftigt, i den region där de historiskt haft sina starkaste fästen. I regionen har L gått från runt 7-8 procent i riksdagsvalen 2010, 2014 och 2018 till att idag ligga på dryga 3 procent, när kommun och län räknas samman. MP har under motsvarande period gått från att ligga strax under 10 procent 2010 och 2014, via 6% 2018 till att idag skvalpa runt på cirka 5 procent.

Bilden av MP och L som storstadspartier får sig onekligen en törn. Centerpartiet, det gamla bondepartiet, har nu på något märkligt sätt lyckats attrahera stockholmarna. Kanske är det odlingsintresset under pandemin, vem vet, men något har hänt de senaste åren.

Varför är det här då intressant?

Jo, för att makten i Stockholms region- och kommunpolitik har utgått från mitten. Blocköverskridande samarbeten tycks snarare vara regel än undantag i huvudstaden. Både Stockholms stad och Stockholms län styrs av blågröna koalitioner, där MP har gjort upp med allianspartierna för att stänga ute SD.

När MP och L nu krymper, samtidigt som V och SD går framåt, står C allt mer ensamma i mitten. En blågrön koalition blir omöjlig då L och MP blivit allt för små.

Det innebär att om dagens siffror står sig, kommer C, precis som på nationell nivå, bli vågmästare i Region Stockholm 2022. Då står valet mellan en rödgrön eller en blåbrun koalition.

Om C i Stockholm följer den nationella linjen borde valet vara enkelt.

Äntligen kan vi få ett slut på det blåa, privatiseringsälskande styret i region Stockholm.

Hejdå, Irene Svenonius (M). Vi kommer inte att sakna dig.

Fotnot:

Statistiken i artikeln bygger på SCB:s partisympatiundersökning och riksdags- och landstingsvalen 2018. Mätresultaten för Stockholms kommun och Stockholms län exklusive kommunen har räknats samman och justerats efter befolkningsmängden. Därefter har siffrorna justerats baserat på samma röstsplittring mellan riksdag- och landstingsvalen 2018. Siffrorna på regional nivå har en hög felmarginal och beräkningarna bör därför tas med ett par rejäla nypor salt.