I det diktatoriskt styrda Turkiet har det blivit en vana att oppositionella människor som uppmärksammar regimens systematiska korruption, maktfullkomlighet och övergrepp förr eller senare blir gripna och inlåsta i en fängelsecell. Evighetspresidenten Recep Tayyip Erdogan tolererar inte någon kritik.
Nu har turen kommit till Ekrem Imamoglu, överborgmästaren i Istanbul, som greps och fördes till en turkisk polisstation på måndagsmorgonen och som därefter varit incommunicado.
Imamoglu tillhör det socialdemokratiska oppositionspartiet CHP och fick sitt ämbete efter att han sensationellt besegrade Erdogans parti AKP i lokalvalet i Istanbul 2019. Både han och hans salvor mot regimen har varit mycket populära i åratal.
Utsatts för flera angrepp
Lika länge har Erdogan och det regeringskontrollerade rättsväsendet i Turkiet försökt komma åt Imamoglu. Han har haft en rad politiskt motiverade åtal hängande över sig och redan blivit dömd för att ha ”förolämpat” ledamöterna i valmyndigheten, när han påtalat valfusk, vilket riskerat leda till ett verksamhetsförbud inom turkisk politik.
Måndagens frihetsberövande motiveras med att Imamoglu just nu också anklagas för påstått mutbrott och för att ha ”skapat och lett en kriminell organisation”. Men framför allt för att han påstås ha ”kopplingar till en terroristorganisation”, vilket blivit ett oerhört vanligt pseudobrott i det ofria Turkiet.
Städar undan stark motkandidat
Den turkiska åklagarmyndigheten påbörjade i förra månaden en förundersökning om terrorbrott mot Imamoglu till följd av att CHP och det prokurdiska oppositionspartiet DEM hade en samverkan i 2024 års lokalval. Åklagarna påstår att den terrorklassade kurdiska PKK-rörelsen stod bakom samarbetet. Likadana anklagelser hördes i samband med parlamentsvalet 2023 och regimen har både då och idag flitigt torgfört dem, men inga bevis för en sådan konspiration har lagts fram.
CHP förväntades välja den välkända figuren Imamoglu till sin nästa presidentkandidat – och till Erdogans främsta utmanare – i ett internval i partiet den 23 mars. Gripandet av honom kommer därför oerhört lägligt, och dessutom bara två dagar efter att ett universitet ogiltigförklarade hans akademiska examen från 1990-talet. Enligt turkisk lag måste alla kandidater som ställer upp i val ha en universitetsexamen.
Kväser alla protester
Imamoglu blir därmed medlem i det sällskap som inkluderar hundratals domare från Gülenrörelsen, kurdiska partiledare och borgmästare, människorättsadvokater, den berömda demokratiaktivisten och filantropen Osman Kavala, journalister, författare, Amnestymedlemmar, och oräkneliga andra dissidenter i Turkiet som hamnat bakom galler sedan de anklagats för att vara ”terrorister”.
De turkiska myndigheterna har stängt av flera vägar runt Istanbul, begränsat tillgången till sociala medier och förbjudit demonstrationer de kommande fyra dagarna, i syfte att kväsa alla protester mot gripandet av borgmästaren.
Samarbetet går före?
Erdoganregimens nya övergrepp mot den demokratiska oppositionen innebär ännu en dödförklaring av den turkiska demokratin, som måste leda till kraftiga internationella fördömanden från det demokratiska Europa.
Det kastar också långa skuggor över det svensk-turkiska säkerhetssamarbetet.
Men det kastar också långa skuggor över det svensk-turkiska säkerhetssamarbetet, mot bakgrund av avtalen som undertecknades under Natoprocessen. Det har bara gått två månader sedan justitieminister Gunnar Strömmer (M) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) besökte Ankara för att diskutera de gemensamma insatserna mot just det som Erdoganregimen pekar ut som terrorism.
Terroranklagelserna mot borgmästare Imamoglu sätter ännu en gång fingret på hur oerhört kontroversiellt det är att ha ett samröre med de politiserade rättsvårdande myndigheterna i Turkiet. Men mot bakgrund av att Tidöregeringen ändå tycks ha bestämt sig för att hedra samarbetet med Ankara, skulle det förvåna mig om det kommer något annat än ytterst ljummen kritik mot det övergrepp som just skett mot det folkvalda styret i Istanbul, Europas största stad.
