Rasmus Fleischer: Börjar eller slutar vi i internet?

Hur tror du att internet påverkar miljön – positivt eller negativt? Frågan ställdes i årets upplaga av enkätundersökningen ”Svenskarna och internet”. Men hur ska den tydas? Utgångspunkten är ju att vi på något sätt skulle kunna tänka bort internet från den värld vi lever i. Ingen dålig övning för fantasiförmågan!

En hypotetisk värld utan internet behöver ju inte vara en värld där all teknisk utveckling stannade abrupt någon gång under 1900-talets andra hälft. Rimligare vore väl att tänka sig en alternativ historia där tekniken utvecklades i delvis andra riktningar. Vi hade kunnat få helt andra slags kommunikationsnätverk än det vi lärt känna som ”internet”. Ordet stod en gång för ett platt nätverk, medan dagens internet domineras av stora plattformar som strömmar media till mobiler och tv-apparater. Så har ”internet” en positiv eller en negativ miljöpåverkan? En omöjlig fråga att svara på!

”Internet är inte den miljöbov du tror”, lyder en rubrik i Dagens nyheter (10/10). Artikeln återger olika försök att räkna på internets energiförbrukning. Men resultatet kommer alltid att bero på godtyckliga gränsdragningar för var det vi kallar ”internet” börjar och slutar. Kryptovalutor – är det en del av internet? Nej, enligt hur Internationella energirådet (IEA) räknar i en studie – vilket omedelbart skriver ner klimatavtrycket.

Och hur är det med AI-industrins enorma energiförbrukning? Att beräkna parametrar i en språkmodell – det som ofta kallas att ”träna en AI” – låter sig göras i ett datacenter utan uppkoppling till internet. Men om beräkningarnas slutprodukt används till att driva internettjänster ter det sig ändå rimligt att räkna in detta i internets elförbrukning. Fast i konsekvensens namn kanske vi då även borde räkna in all energi som förbrukas av medieföretag, eftersom dessa också i praktiken producerar innehåll åt nätplattformar. Vi tvingas erkänna att ”internet” är ett alldeles för dimmigt väsen för att riktigt gå att räkna på.